Emil började för en vecka sedan att trappa upp en av epilepsimedinerna. Detta har tyvärr inneburit två biverkningar. När vi trappade upp denna medicin tidigare så stötte vi också på biverkningar och nu kommer de igen.
En biverkning är utslag. När Emil kom hem från skolan idag trodde jag först att han ramlat och slagit sig men sedan såg jag att det var utslag. Det är en vanlig biverkning av den medicin han äter. Vi hade tur förra gången att vi duckade utslag, men denna gång kom utslagen.
Den kanske tuffaste biverkningen är ändå inkontinens. När man äter den medicin som Emil äter kan man få ökad urinproduktion och få svårt att hålla tätt. Även denna biverkning har Emil åkt på. Detta är nog tuffast för honom själv. Som färsk sexåring i förskoleklass är det inte jättekul att kissa på sig.
Samtidigt som en del av mig vill stanna upp allt och spola tillbaka till där det var stabilt och bra, så vet jag att detta också kommer att bli bra tills slut. Biverkningarna går över och det kommer att bli bra. Men just nu så påminns vi av hur stökigt det kan vara när medicinerna inte är på topp. Vi är glada över att han fortfarande är anfallsfri, men vi hade gärna hoppat biverkningarna.
