Jag längtar alltid till torsdagar, det är vår aktivitetsfria dag. Men idag slog det mig att Emil bara har tre fotbollsträningar kvar, sedan är det uppehåll till i vår. Då har Emil endast en aktivitet i veckan. Det kändes helt plötsligt lite för lite. När jag snart får en lucka i alla aktiviteter känner jag en tomhet för Emils skull. Aldrig är jag nöjd.
Love var i alla fall riktigt nöjd över att gympan började igår.
