Idag fick jag en känsla och tanke som jag inte haft på länge. Jag bestämde mig igår för att jag skulle ta ut vab på torsdag och fredag eftermiddag. Jag ska alltså inte vobba som så många gånger i våras. Jag ska inte försöka lösa både jobb och vab. Nu är det bara vab som gäller. När beslutet vad taget så kändes det nästan skönt, nästan så att jag såg fram emot att vabba. Det har nog aldrig hänt. Vab har gjort mig mer stressad, men nu när jag inte ska jobba utan bara vabba känns det skönt.
Jag kommer säkert bli osams med barnen ändå. Så denna mysiga känsla inför vab kommer säkert visa sig vara förskönad. Men jag ska leva lite i en förskönad bubbla just nu. Enbart vab kanske inte är så dåligt ändå.
