Den desperata tröttheten

Idag kom jag till en nivå av trötthet jag inte känt på länge. Konflikterna mellan Emil och Love tycks aldrig ta slut. Jag var så trött på gnäll och tandagnissel att jag nästan hamnade i ett apatiskt läge. Som en skänk från ovan kom en middagsinbjudan från grannarna. Så skönt att slippa laga middag själv.

Imorgon ska Andreas iväg på fest hela dagen. Jag och barnen tar med oss Andreas mamma på Jamtli och efter Jamtli ska Emil sova hos Ingrid. Jag tro helt ärligt inte att jag hade orkat ett helt dygn ensam med barnen. Det hade nog inte gått. Jag tror också att Emil längtar efter egentid och lugn. Love är ett yrväder som retas och Emil vill nog bara mysa och få full fokus från farmor en stund.