Emil och Love lekte på ovanvåningen när de ropade att jag skulle komma. Jag gick till trappen, drömmandes i min egen värld. När jag tagit två steg i trappan blev jag livrädd. Det jag såg när jag tittade upp i trappen var detta:
Nu när jag ser bilden i efterhand är det inte så likt Hannibal men när jag gick i min egen värld var det första parallellen jag drog. Jag blev livrädd och frös till is innan jag fann mig och skrattade lite åt utstyrseln.