Idag innan vi började vårt möte så tog vi en runda i gruppen med frågan ”hur mår vi”. Det var som ett förlösande öppnande i hela gruppen. Summan av kardemumman så hade alla sitt sol gjorde att det inte var riktigt bra. För en del var det en puckel på jobbet som gjorde att det var tufft för stunden men för andra var det betydligt mycket mer som spökade på sidan av jobbet. En del visste jag redan medan andra saker var jag helt ovetande kring. Jag själv brottas fortfarande med känslorna kring Emils epilepsi. Jag kämpar med ångest som går över i katastroftankar.
Det jag vill kom fram till är att alla har sitt kring de krigar. En del på jobbet, andra hemma. Det finns ett citat i serien skam där det står något i stil med att alla har något jobbigt de går igenom så var snäll. Efter idag kan jag verkligen instämma. Det finns så mycket bakom fasader som vi inte vet någonting om. Vi har ingen aning om hur mycket människor kämpar i det tysta. På Instagram och när man stöter på folk är det ofta den positiva glada sidan som syns. Men bara för att man kan förmedla ett glatt yttre betyder inte det att det inte finns jobbiga saker som man behöver hantera bakom detta.
Dagens möte kom som en käftsmäll. Helt plötsligt kom känslorna att det är verkligen ingen idé att jämföra sig med andra. För att jag har ingen aning om vilket krig andra krigar för tillfället.
Jag vill avsluta med tanken från Skam. Var snäll – du vet inte vad personen genomgår i det tysta!
