Om allting flyter under veckan så kan veckans alla dagar tacka söndagen. Det är nämligen söndagen som gör grovjobbet. Det är söndagen som ser till att veckan kan flyta. Söndagen är veckans påta på dag. Dagen då det sista på to do listan stryks. Vad skulle veckan göra utan söndagen?
Trots att vi har påtat, tvättat, fixat och förberett idag så har vi också haft söndagslugnt. När Love sov så infann sig något heltäckande lugn över oss som var vakna. Emil byggde smålego, Andreas tittade på Premier League och jag drack kaffe. Söndagslugn!
Men så vaknade det lilla yrvädret. Jag har som sagt påtat och plockat hela dagen, drog den längsta sucken när jag såg detta:
När Love sov var golvet rent och fritt från leksaker
Varför plockar jag hela tiden? Det är ett självskadebeteende. Varför plocka när de ändå bara drar fram? När infinner sig åldern när de leker enbart på sina rum? Finns den åldern?
De måste ju ändå få leka
