Fem ynka veckor kvar. Igår fick en vän sin andra bebis, gud vad jag längtar nu. Så pepp på förlossningen, pepp på att få träffa henne och ser otroligt mycket fram emot att få se när Kajan träffar lillasyster (gråtvarning!)
Kroppen känns ok. Jag känner mig mindre stark än förra gången men annars inga krämpor. Hon känns ju ordentligt nu när hon rör sig och efter förra helgen (då hon troligen vände sig) så gör det ont nertill när hon buffar med huvudet. Riktigt obehagligt och jag måste ta djupa andetag.
Mentalt börjar jag bli riktigt trött. Vill mest sitta i ett hörn och göra ingenting. Eller sova. Så det känns väldigt rätt att nästa fredag är sista arbetsdagen. Det är på tiden.
