Huuuh. Det är som att det faktum att jag aldrig får vila huvudet på dagarna gör att alla tankar surrar på natten. Jag drömmer otroligt mycket och har svårt att komma till ro. Visserligen blir jag ju störd mycket under natten, som vilken annan småbarnsmamma men varannan natt tar maken A och på dagarna roas K av svärisarna (vi är på landet) och A är ingen svår bebis. Men ändå. Det är ljud runt mig, jag får sällan prata eller tänka färdigt, än mer göra färdigt. Min bok utvecklas i huvudet men att sitta ned och faktiskt skriva hinns aldrig. Kanske nåt ord här och där men nåt flyt blir det ju aldrig riktigt.
Kruxet är att jag blir trött av dålig sömn och jag blir spretig av att aldrig få göra A till B till C utan X, Y och Z hoppar in emellan. Det gör att jag oftast försvårar livet. Letar efter saker på fel ställen när vi ska iväg eller stressar upp mig för att jag inte hittar K’s keps när det är typ spöregn ute. Fokus på fel saker helt enkelt.
Jaja. Får hoppas att jag kan komma till ro lite bättre snart. Ska öva på avslappning samt ta l-glycine till kvällen, det har fungerat förr. Samt acceptera att jag närmsta året nog är lite virrig.
