Astrid – föräldraskap, hållbarhet och allmänt tyckande

Med en tvååring som aldrig roar sig själv blir det svårt att få någonting gjort

Idag har vi hemmadag. K är hostig och det regnar ute, maken golfar med grannen.

Och jag blir tokig. K ska hela tiden ha mig med. Inte bara för att vara med i pysslet utan sköta det helt. Ska vi leka med trolldegen så ska jag kavla ut och trycka former och lägga på plåt. Hon? Ska smula deg på golvet, trycka på det jag gör, säga åt mig att inte dega där eller där. Ska vi kolla film avbryter jag mitt bakande och drar igång. Sätter mig där och kollar. Blir då klätterställning. Och sen ska vi köra tåg. Fast jag ska köra, hon ska bygga lego.

Jo, jag försöker få med mitt barn i vardagssysslorna. Tänker att barn förr fick väl hjälpa till. Men mitt barn kastar saker, tappar intresset och gör inte alls som jag säger. Tvätten springs iväg med, mandlarna äts upp och disken vill hon inte plocka med. Så jag tänker att jamen då leker vi väl. Och så blir det som ovan.

Jag hade velat göra figurer av trolldeg tillsammans. Skära korv och göra lunch. Träna bakning. Bygga duplo. Men jag orkar inte försöka mer. Det känns bara som att hon förstör och jag  orkar inte hitta mer energi att komma på något. 

Hon har alltid varit såhär. Tar andras leksaker bara för att. Inte för att leka med själv. Ska vara med men tar över. Vad har jag gjort för fel? Varför kan hon inte koncentrera sig? Göra nåt för att hon vill?

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.