Hade tänkt att sluta blogga om den här träliga amningen men det går ju inte för det är det enda som händer i mitt liv. Ungefär 10 minuter i stöten får jag ha brösten ifred. Nu misstänker jag även svamp i de stackars liven.
Annars sitter jag och längtar efter att få vara utomhus. Ser det fina vädret och längtar. Men det är lite för kallt för att jag ska våga sitta med brösten framme (dels kallt och dels mjölkstockning!) och jag kan ändå inte umgås och leka med Kajan. Så maken och stora är ute och jag sitter ner schäslongen med lilla, för trots bärsjal vilar inte ungen.
Hoppas snart kunna ta mig ut, jag älskar ju våren! Lagom varmt för promenader och utefika och så härligt att se allt gro. För snart är det faktiskt juni och tidig sommar. 
Ute tidig juni-13 med en liten K på ryggen.
