Eller, Ankan kan amma. Hon är superbra på att tydligt visa att hon vill äta och efter lite stök och bök vid brösten (ibland får jag byta om hon blir för frustrerad, då har ofta det andra börjat läcka och hon får lite hjälp på traven) så tar hon stora och bra tag.
Med Kajan satt jag redan nu och grät och höll på med ersättning. Hon hade gått ner 320 gram, 4 dagar gammal. Ankan endast 170 och ser mer välgödd ut. Jag tror amningsbajset är på g också.
Känns så himla kul och skönt. Min kropp kan, min unge kan – vilken revansch!
Stort grattis till lilla Ankan! Och så roligt att amningen fungerar den här gången! Det ger mig hopp om framtiden också.
Kul att det funkar så bra!!