Kajan var hemma på grund av snuva i tisdags och sen igår försökte jag lämna vid 9… bara för att få hämta en timme senare. Ledsen tjej som bara ropade efter mamma. Jag visste att tidsbytet inte skulle vara så enkelt, men det är såklart jobbigt att det verkligen inte funkade. Så idag är hon också hemma. Hon är fortfarande lite snuvig och om det bidrog till ledsamheten känns det bara dumt att tvinga iväg henne. Samtidigt är jag jordens tråkigaste mamma. Jag ville verkligen bli klar med väskan jag ska sy så det har jag pysslat med, men nu har vi tagit paus. Allt är lite småkrångligt just nu – har precis fått ihop yttertyget med alla fickor och ska nu mecka med innertyget och få dit dragkedjan. ännu ett steg som kräver koncentration och fundering. Tror även jag måste beställa Vildona för att få stadga på hela grejen. Så det blir ändå väntetid…
Så jo, tre dagar med fantastisk sol har vi typ spenderat inomhus. Jag orkar inte få på henne alla kläder och gå ut och leka, kan inte sitta i sandlådan och är otroligt höggravid i hjärnan. Vill bara stänga ned. Ser fram emot lördag när familjen drar på äventyr och jag får en dag med lite andrum. Det var ju det jag skulle ha denna vecka, men så blev det inte. Jaja, snart kommer svärmor och vi ska äntligen gå igenom alla gardiner som ska sys i ordning. Skönt med lite vuxensällskap som också kan gå ut med K en stund.
