Astrid – föräldraskap, hållbarhet och allmänt tyckande

Den där jäkla amningen

Lady Dahmer skriver om amning och läsningen river upp sår. Tyvärr. Jag tror det faktum att jag aldrig fick till amningen med Kajan kommer att vara en livslång sorg. Jag hoppas verkligen att det funkar bättre med lillasyster. Jag är väldigt pepp på att få till det, men jag är också mycket bättre förbered. Lite tips och tankar:
– Jag ska amma så fort ungen är ute. Inte sova bort flera timmar.
– Jag ska kräva av BB-personalen att hjälpa mig och vara med vid varenda amning. Jag åker inte hem förns de lovat och svurit att hon fått i sig nåt.
– Jag ska reagera på minsta lilla signal. Så fort ungen vaknar erbjuds bröstet. Inte först när hon skriker.
– Det här kanske kan testas; finger feeding. Cool grej jag aldrig hört talas om innan!

En annan sak jag funderat mycket kring är min stress. Första tiden med Kajan var jag väldigt stressad och ångestfylld, något jag först i efterhand kan se. Jag har därför denna gång läst på om stress. Jag kommer att under de första dagarna tillåta mig att ta l-glycin och så länge jag vill zink och magnesium. L-glycin är en aminosyra (så den finns i mat, men här är den ett kosttillskott) som sänker kortisolet. Magenesium och zink hjälper också till. Allt detta kanske bara ger en sockerpillseffekt, men för mig funkar det bättre att lura i mig når sånt här än att säga ”slappna av” för det funkar då fasen inte! Så det blir amningste med l-glycin och kokosfett. Hoppas på effekt!

BIld från 1177
BIld från 1177
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. A (Allt enligt A)

    Jodå, här ammas det fortfarande, och det går ganska bra. Pressen har släppt lite nu när sonen äter mat också. Vi ger knappt någon ersättning alls längre, kanske 200 ml om dagen, så det är mest ersättningen som fått ge vika för maten, medan amningen kvarstår och nog till och med ökat. Tänkte fortsätta så länge han vill och mjölk finns! Amningen ger inte alls ångest längre, det är bara ett litet styng av sorg att jag aldrig lyckades helamma. Jag tror det är lättare när man varit med om det en gång, så det kommer nog att gå galant för dig denna gång! Vår barnläkare sa också att man kan vara mer ”svårmjölkad” första gången, själv hade hon knappt sett till en droppe mjölk med första barnet, med andra rann det, och med tredje sprutade det

    1. kejsarinna

      Hur går det med amningen idag? Snabbkollade din blogg och det verkar ändå som att ni ammar lite? Med det ÄR drygt att det ska vara ett sånt meck! Tack för pepp, jag hoppas att jag har lite bättre verktyg denna gång och att jag känner mig själv bättre och kan be om rätt hjälp. Men visst är jag en aningens nervös :/