Väldigt jobbigt att jag just nu inte kan sova på nätterna. Det tar mig till strax efter 02 innan jag kan sova. Först är det något som håller mig vaken – bebis, sammandragningar/förvärkar eller som igår uppstötningar av all påskmat. Sen kommer tankarna. I några kvällar har det varit skötväskans innehåll, hur vi fixar med barnpassning till Kajan eller små listor med saker som måste göras. Men inatt var det en rejäl dos ångest inför förlossningen som drog igång. Fy så hemskt. Låg och tänkte mig hejdå-brev till K om jag inte klarar mig eller blir en grönsak av komplikationerna. Tänk om jag inte får se min lilla tjej igen?
Tankarna är helt irrationella, jag vet. Min förra förlossning gick jättebra men… jag kan inte släppa tanken på hur det blir om något händer. Hoppas slippa det inatt. Får skriva de där breven innan jag lägger mig så kan jag släppa det i alla fall.
