Vilken finfin dag! Visserligen drog ungen igång 05.45 (vi låg kvar till 06.40), men man kan inte få allt. Påklädningen flöt på, frukost framför Lilla spöket Laban var mysigt och påklädningen för att gå ut gick faktiskt ok.
Vi gick till pendeltåget och tog det lugnt, så jäkla lyxigt. Kajan skulle lukta på blommor, pilla på stenar, titta i brunnar. Min kropp var lugn och jag orkade bära henne när det behövdes.
En timme senare var vi på tåget. Banan stöd-åts, vi tittade på allt som hände utanför fönstret och möttes av svärmor på perrongen. Jag lämnade sen Kajan där, utan problem! Min mammiga unge brydde sig knappt om att jag gick. Så jag fick 2,5 timme i lugn och ro. Fikade, läste Historiskan och fönstershoppade. Kom på att jag nog måste sy mig en snygg ryggsäck. Avskyr egentligen ryggsäckar men just därför får det nog bli hemsytt. 
Lite häng hos svärisarna innan vi tog tunnelbanan för att möta maken med bil. Kajan somnade på tunnelbanan vilket jag väl aldrig trott kunde ske! Hon fortsatte sova på min axel och i bilen. 
Väl hemma hade grannen barnbarnet på besök så K ville dit. Själv gick tydligen bra (ännu en överraskning) så jag och maken lagade middag i lugn och ro.
Nu hänger vi i soffan med iPad, bok och telefon. Vilken sjukt bra fredag! Vi slapp släpa vagn, Kajan var på humör för det mesta och jag fick tänka tankar ifred. Nu hoppas vi på en lugn nattning om inte alltför lång stund.
