Ja, jag kanske borde börjat skriva gällande min graviditet ca 30 veckor tidigare, men men. Det är ju nu nedsläpp av bebis är ytterst nära förestående! Pang på rödbetan.
Så hur har veckan varit?
Man kan säga att den började på toppen och slutade lite mer oroligt. Jag tog taxi hem till vän (bil är enda sättet jag kan röra mig på utanför huset pga foglossning) för att bli bortskämd med ytterst mysig middag. En dag senare var det dags för mig och min vän Sophie att premiärtesta Ellery Beach House för spa och övernattning. ÄNTLIGEN!
Jag har velat göra det i över ett år och nu fick vi guppa omkring i varmt vatten som två tidsinställda preggobomber med vars en bubblig dryck i hand, basta, kallbada, äta god mat och klä upp oss för lyxigt häng i hotellmiljö. Balsam för både kropp och själ. Av ren slump är jag och Sophie båda gravida – med endast en ynka dags skillnad på bf! Undrar vem som kommer ploppa först? Det blev iaf inga spabebisar den helgen. Sammantaget var vi båda väldigt nöjda med vistelsen och vill återkomma igen som gäster. Tänker att jag gör en recension här i dagarna för mer specifikt utlåtande.
Väl tillbaka hemma igen blev det lite mer drama (nåja, fortfarande typ klistrad vid mitt soffliggläge). Mannen smsade att han börjat känna sig hängig under dagen på jobbet och hade nu tagit covid-test. Guess what?! Med positivt resultat… Preciiiiis vad man önskar sig mitt i vecka 39!
Hur löser vi detta?
I nuläget får partner ej vara med alls under förlossningen om hen har covid. Med tanke på hur under isen jag varit hela hösten bara av de förskolebaciller dottern frikostigt delat med sig av, är att nu också smittas och föda med fullt utblommad Corona minst sagt längst ned på min önskelista. Jag tog ett flertal test men alla var negativa så vi kom snabbt överens om att mannen fick hålla sig borta fram tills det anses säkert igen (enligt svensk sjukvård 7 dagar från första symtom).
Av en snäll vän är han numera isolerad i en liten övernattningslägenhet (med daglig underhållning av ett Hare Krishnagäng som verkar ha standardplats för sångstund precis under hans fönster. Enjoy darling!). Han ringde iaf butiksgrannen mitt emot och övertalade dem att dela sitt Wi-Fi, så då vet vi alla att han komma överleva.
Samtidigt huserar jag och dotter hemma. Lite lätt svettigt att underhålla en 2,5-åring och samtidigt ej anstränga mig på något sätt som kan orsaka förlossningsstart innan mannens karantän är över. En del hetsiga andningar genom dagliga förvärkar är tursamt nog det enda som skett än så länge. Dottern å sin sida lever just nu high life med obegränsad tillgång på padda, chips och glass.
Den positiva bieffekten av detta covid-samhälle är att det banat väg för snabb utveckling av hemleverans. Numera är det ju möjligt att få i princip allt till dörren, tack och lov! Hej Uber eats, Hemköp, osv osv. Än så länge har vi varken svultit ihjäl och bebis är kvar i magen. Check på två av två.
Håll nu alla tummar för att vi klarar ett par dagar till sen är mannens karantän över!
Läste högt för C och vi skrattade högt åt Hare Krishnas sångstunder under fönstret. Håll ut och keep up the blogging! Kram ?
Grattis till bloggi <3 från ditt största fan