Nu har tiden kommit som jag har längtat efter och bävat lite inför. På ett sätt ska det bli skönt att inte vara mammaledig längre, men samtidigt är det också lite sorgsamt. Jag tror aldrig att jag har jobbat så mycket och haft så många bollar i luften samtidigt som de senaste fyra månaderna. Jag kan längta efter att få jobba utan att ha dåligt samvete för att jag inte ger Elsa 100% uppmärksamhet alla dygnets timmar. Det skönaste ska bli att jag och Ibbe får tillbaka våra kvällar. Jag har jobbat varje kväll de senaste månaderna och det sliter på relationen. Jag har en plan att jobba så mycket det bara går i maj, juni och juli så att jag kan vara helt ledig i augusti.
Jag kommer sakna mina och Elsas dagar tillsammans. Nu kan jag inte skriva mer om det för jag sitter på bussen på väg till stan på möte och kan inte sitta här och gråta. När jag tänker på att min mammaledighet faktiskt tar slut på fredag blir jag lite ledsen men jag antar att det är fullt normalt.
Ja jag kommer ihåg känslan ❤️
Fullt normalt! Ska börja jobba 1 september och blir redan sorgsen när jag tänker på det! Fast det kommer säkert vara skönt också..