Den senaste tiden (sen vi flyttade in hos Angelica) tar nattningarna av båda barnen en evighet. Jag ligger mellan dom i minst två timmar – nästan varje kväll. Vi läser, pratar, lyssnar på ljudbok, dricker mjölk, kliar på ryggen, berättar sagor och sen börjar allt om för ingen vill sova. Hemma hos Ibbe (eller nu bor han hos min bonuspappa) sover Bonnie i eget rum och då somnar hon på max tio minuter. Så är inte fallet här. Jag kanske inte alls har rätt att gnälla över att nattningarna tar tid när jag har mina barn halva tiden. Men det är en stor omställning att gå från att vara två vuxna som nattar två barn till att vara en vuxen som ska få två barn att somna.
Det känns som att jag har testat allt. Natta tidigare, natta senare, natta mycket senare. Nu sover båda tjejerna och klockan är snart halv tio på kvällen. Vi behöver gå upp runt 06:30 för att slippa ha en stressfri morgon och hinna till skolan i tid. Det som stressar mig mest när de inte somnar är att de får för få timmars sömn. Alla era nattningstips mottages tacksamt! Vilka knep har ni? Hjälp mig!
Något jag får lite panik över är det här mörkret som lagt sig som ett blött täcke över oss. Jag saknar solen. Och ljuset den ger. Nu längtar jag efter snö för det ljusar iallafall upp lite i det här höstmörkret.
Har du testat att starta en ljudbok? Mina barn somnar snabbt till ”Astrid Lindgren läser” på Spotify. När toalettbesök och tandborstning är klart startar vi en saga på låg volym. När dom vill att vi höjer volym viskar vi att om man är tyst och ligger still så hör man sagan. Ibland vill dom somna själva och ibland ha en vuxen hos sig. Det är en mysig stund ♥️
Astrid Lindgrens röst är väldigt trygg och lugnande ?
Hoppas att du hittar något som funkar för er ?
Till T och nån annan som skrev. När jag skrev att barnen blev ledset har jag iallafall inte menat att man inte går in till barnet. Har gått in varje gång barnet blivit ledsen, gett en kram, tröstat lite och sedan gått ut igen. Har barnet blivit ledsen igen har jag gått in igen och gett en ny kram. Iallafall har jag inte lämnat barn gråtandes som får somna ledsen. Att barnet är ledsen betyder inte att barnet varit hysteriskt och inte slutar gråta och får somna gråtandes. Ledsenheten har i vårt fall gått över fort och inte heller håller i sig i mer än två kvällar. Det är ju det som är fördelen med att sätta sig precis utanför med öppen dörr. Barnet ser en och slipper därför bli helt hysteriskt.
Åh jag får sån ångest av alla kommentarer här om att lämna barnen och lära de att somna själv. Ja absolut att du kan läsa saga, pussa godnatt och gå ut men att låta barnet skrika och bli ledset utan att gå in är ren tortyr. Det enda barnet lär sig är att ”jag skriker men ingen kommer så då kan jag lika gärna somna = övergivet” Jag tror helt enkelt att de saknar sin mamma och vill ha all tid med dig. Jag hade pratat med barnen och lagt upp en plan med dem tillsammans där målet absolut är att de ska kunna somna utan dig men att det målet får ta tid och vara både på ditt och barnens villkor. Du är en bra mamma! ❤️
Hej Jessica! Jag tycker du har fått bra råd från många av de andra och jag har 8 barn och det är olika hur lätt barn har att somna.
Mina råd är som de andras, gör inte själva läggandet så mysigt ha det en stund innan och när läggningen är så ska det vara tyst sen, jag tror också på att lämna de och kanske sitta utanför eller ”finnas” utanför och vissa barn kommer komma upp några gånger men än andra. Du kommer säkert få påminna om att inte ligga o prata men med tiden så förstår de rutinen.
De jag sen vill säga är att det kanske inte är super viktigt att du har så stränga rutiner just nu, din vardag har förändras och barnen känner ju av alla sådana väldigt mycket. Börja försöka göra en rutin som du vill ha den men tänk att när du sen kommer till ditt nya hus så ska ni ju få det att fungera där också. Tryggheten för barnen ska ju vara att du finns där varje natt ,inte vart ni är eller att du ska lägga av flera timmar åt deras ”insomning”. Du är vuxen ock behöver den tiden till dina saker och tankar. Sen går inte alla kvällar som man vill , det vet alla som har barn. 😉
Vad du än gör, lämna inga ledsna/gråtande barn. Vem vill somna så? Kanske istället göra så som någon skrev; natta först lilla och sedan stora. På så sätt får båda den egentid som små barn behöver och risken att de triggar varandra till prat/bus istället för sömn försvinner.
Vi har haft problem med lååånga nattningar av våran yngsta. Började därför precis som många skriver, att inte ligga kvar bredvid tills de somnar. Istället läser vi EN bok i sängen tillsammans, kramas godnatt och sedan sätter jag mig i soffan utanför med dörren på glänt. I början, de första dagarna var hon ledsen men jag stod på mig och gick bara in och gav en kram till men sa bestämt att jag sitter på utsidan och tillslut somnat man även om det inte känns så. I början ropade hon godnatt flera gånger men idag somnar hon jättefort och ropar aldrig ut till mig. Så jag tror på att du ska testa med att lämna rummet även om dom blir ledsna och våga stå ut i det några dagar. Mjölk eller annat efter tandborstning hade jag aldrig gått med på för tänderna, men även det att då blir dom ju jättepigga igen med nya energi! Lycka till!!
Min syster har sjuka problem med långa nattningar. Så pass att ingen ens vill passa deras dotter på kvällen då det är helt galet.
De fick tips från förskolan när de frågade då deras dotter somnar på typ 10 min på vilan att inte göra det så komplicerat, stort och mysigt. Att sova ska vara att sova och inte timmar av film, ljudbok, mjölk, välling, lek, kli etc. Lär henne vara trygg själv och lägg i sängen och sätt igång ljudbok/vaggvisor och gå ut. Ropar de kom in och stoppa om och gå ut. Nu är vår son 8 månader men har sovit vid 18:30 sedan födseln i eget rum och vi säger godnatt och han somnar själv.
Bare en kommentar til din søsters forsvar, husk at alle barn er forskjellige <3 Selv om du har vært heldig og fått et barn som sovner enkelt, så vær forsiktig med å tenke at det er fordi dere har gjort alt rett og hun gjør feil. Vårt første barn var umulig å legge, det er tungt, og å få kommentarer fra andre som anser seg som eksperter på området fordi de vanlige tipsene fungerer på deres barn hjelper ikke. Våre andre barn har lagt seg enkelt, men ingen av de «vanlige» tipsene hjalp for henne. Ulike barn, helt enkelt.
Då min man reser varannan vecka och jag jobbar kvällar när han är hemma har vi från början lagt båda samtidigt. Nu har dom nyligen fått varsitt rum, så dom väljer varsin bok eller saga, så sitter jag hos den yngsta först o läser eller berättar(ca 5-10min) kliar sen en kort stund på ryggen, pussar godnatt och går ut och lämnar dörren på glänt (hon är då vaken men somnar inom 10 min) går in till den stora som då suttit o pysslat vid sitt skrivbord under tiden, läser för henne(ungefär lika länge) kliar och pussar godnatt och går ut med dörren på glämt, sen sitter jag i en fåtölj utanför, ibland kommer hon upp o ska dricla/snyta sig, men sen somnar hon inom 30 min. Men tiden i fåtöljen passar jag på att läsa/plugga, altså gör något jag vill av den tiden på så vis blir de som lite egentid:) barnen är 3.5 och 5.5 år
Jag tror, precis som andra skriver, att dina tjejer tycker nattningarna är så mysiga att de inte VILL sova och håller sig vakna bara för att få prata och mysa ostört med dig. Helt förståeligt såklart. Men kanske kan ni ta en stund av läsande och prat om dagen i soffan lite tidigare under kvällen, och när det är dags att sova lägger du dem där de ska sova och går ut? Jag har aldrig nattat något av mina 4 barn och till och med den yngsta på 1 år somnar på det här sättet. Vi säger godnatt, lägger henne i sin säng och går ut. Hon somnar inom 10 minuter av sig själv. Det kan bli lite protester i början, men de vänjer sig snart vid de nya rutinerna. Hoppas det blir bättre snart ❤️
Kan det inte vara så att de njuter så.mycket av att få vara nära dig igen att det är därför det tar lång tid? De kanske behöver dessa långa stunder i nuläget?
Och PS. man får klaga – även om man bara har barnen halva tiden och kanske känner att man borde vara tacksam. Det tog 6 års kämpande för oss att ens få barn – det är fortfarande skitjobbigt ibland (rätt ofta) med hela barngrejen, man får klaga och tycka att det är jobbigt. 🙂
Vi gick till sömncoach: skapa en nattningsrutin, gå in och lägg barnet, säg samma ramsa, gå ut. Lyssna på skriket som ev blir, är det lesset/rädd eller irriterat. Gå inte in om du inte hör att barnet är ledset på riktigt. Vill de inte sova, låt de vara (i sängen), du kan inte somna åt dem – du kan bara skapa så bra förutsättningar som möjligt. Typ så, ungefär som Cecilia skriver nedan gör vi nu och det funkar faktiskt, hade också väldigt långa och sena läggningar tidigare. Halleluja.
Usch att en ”sömncoach” förespråkar att låta barn skrika. Det är inte bra (finns forskning som visar det) och om man är någorlunda normalt funtad som människa och förälder så går det emot alla ens inbyggda instinkter. Ingen vill väl låta sina barn skrika sig till sömns?! Varför skulle man vilja det? Vad lär sig barnet? Små barn kan liksom inte kommunicera på annat sätt och om föräldern då ignorerar det, hur påverkar det barnet egentligen? Frågor att ställa sig själv om man nu skulle tycka det är en bra idé.
Man får helt enkelt bara prioritera barnen och finnas där 24/7 under den tid de är små och behöver oss. Sätt dig själv och ditt ego åt sidan hur jobbigt det än är. Kolla på serier får du göra när barnen inte behöver din närhet på samma sätt.
När mina barn har svårt att somna och det blir sent kan jag också bli stressad men samtidigt tänker jag att jag är också trött ibland på morgonen men det är ju inte farligt att vara trött utan det tar jag/vi igen nästa natt tex.
Natta dem en i taget? Lilla först, stora sen? Här har vi kvällsfilm (två avsnitt av nått de gillar) och frukt varje kväll. Sen mot sängen. Och jag är hård på kvällen. Inget tjafs eller flams. Då går jag ut ur rummet. Skittråkig är jag också. Vi läser två sagor. Sen inget mer. Kramar eller gos får de såklart om de vill men jag försöker verkligen göra mig urtrist. När vi sagt godnatt å börjat läsa har vi liksom snackat klart för kvällen. Snacket om dagen och myset får vi ha tidigare, typ i soffan vid filmen.