Jag förstår att svaret på den här frågan är helt upp till varje enskild familj. Men det vore ändå intressant att veta hur ni andra föräldrar gör, Elsa har sovit i sin säng i perioder. Sen vi bytte till en stor säng där hon kan klättra i och ur själv sover hon mer hos oss. Hon somnar alltid i sin egen säng men runt 01-02 varje natt kommer hon in till oss. Hon kan själv klättra upp i vår säng så oftast märker man knappt att hon kommer in.
Vissa nätter springer hon från sitt rum till oss och smäller upp dörren. Då vaknar vi. Hon säger att det är läskigt. Hon kan inte förklara exakt vad som är läskigt, men jag funderar ändå på att sätta upp någon form av nattlampa i hallen mellan rummen. Jag minns själv hur obehagligt allt såg ut och verkade på natten när jag var liten.
Elsa på fruktstund hos Stefan i helgen. Hon tyckte att det var helt fantastiskt att få leka med sina kusiner.
Jag älskar att sova nära nära Elsa. Hon brukar ligga och mjölktrampa på mina ben eller hålla en hand på min kind. Helst av allt vill hon ligga med sitt huvud tätt intill mitt på min huvudkudde. Just nu störs jag inte så mycket av det, men vissa nätter sover jag såklart sämre än andra när hon inte ligger still. Samsover ni med era barn? Jag tänker att Elsa får göra det så länge hon själv vill. Om det kommer ett syskon i framtiden blir det säkert naturligt för henne att sova kvar i sin egen säng istället för att trängas med en bebis.
Lycklig unge!
Här går det också i perioder. Stora tjejen på 4 sover alltid i sin säng. Men lillasyster ELsa har tagit en helomvändning. När hon var spädbarn samsov hon och jag jättemycket ihop med nattamning. Men när den slutade , vid 7 månaer ca , sov hon alltid i sin säng. Det var näst intill omöjligt att få henne att sova tillsammans med oss i vår säng. Tills för kanske 3 månader sedan – Nu kommer hon över i stort sett varje natt! Och precis som er Elsa vill vår också ligga nästan obehagligt nära. Hon skulle nog ligga uppe på mitt huvud om hon fick 😀 Jag tänker också som dig, hon får väl sova med oss så länge hon tycker att behovet finns där. Det är jättemysigt tycker jag. Även om sömnen påverkas. Vilken den gör ändå om vi ska springa up för att ”natta om” i hennes säng.. Hur gammal var er Elsa när ni bytte till ”stor” säng??
Vår blir 2 i februari – och hon älskar att krypa upp i storasysters växasäng och vill gärna sova där! Så vi har funderat på en likadan till lillasyster, men då kan det nog bli mycket spring på nätterna tänker jag … haha
Min 6-åring kommer till oss varje natt, hade struliga nätter med många vakentimmar tills hon var 4 år och har alltid kommit till ro bättre mellan oss. Hon får styra-vi får sova. 2,5-åringen däremot blir vansinnig om vi försöker lägga henne i vår säng. Har alltid gillat att sova själv. Däremot kan det behövas att vi ligger i hennes säng en kort stund på natten men hon får oftast styra. Vi kör på det barnen verkar behöva och drar inga stora växlar av det, så länge vi får sova (allihopa) så gott vi kan är lösningarna bra!
Min tjej är 3,5 Och har sedan hon varit nyfödd sovit bredvid mig. Jag ser inga problem med att hon sover bredvid mig varje natt, hon sover bra, och jag sover lungt. Tack och lov är hon rätt lugn i sängen.
Nu känns det självklart att hon ska få sova med mig, sen jag separerade tycker jag det är ännu mysigare när det är mina dagar. Jag frågar henne om hon vill sova i sin säng eller i mammas, har ingen lust att tvinga henne. Tids nog kommer hon vilja sova i sitt rum.
Men tror det är lättare när man är själv med barn, blir inte alls lika trångt i sängen och det uppfattas inte som att barnet stör.
De flesta barn trivs väst med att sova med sina föräldrar, tänker man evolutionistiskt är det väldigt onaturligt för barn att sova själva ur överlevnadaspekt.
Vi nattar vår 3-åring i egen säng, oftast kommer hon in till oss/ropar på oss någon gång tidig morgon, ibland mitt i natten. Hon får sjölv välja vart hon vill sova. Var själv mörkrädd som barn och tyckte nätterna var otäcka. Vi har öppna dörrar mellan oss och nattlampa i hennes rum och i hallen.
Vi är också positiva till samsovning. Vi har en 2,5 åring och en bebis på några veckor bara. Det blir såklart lite trångt ibland. Storasyster somnar i egen säng i eget rum men precis som Elsa kommer hon oftast in till oss under natten. Det var lite knöligt ibörjan med lillebror, men nu har vi fått upp spjälsängen med öppen sida mot våran säng och då får vi alla mer plats och sover bättre därmed. Dessutom behöver man inte ligga på helspänn för att lillebror ska råka då en spark eller ett täcke över ansiktet.
Min bror sa innan jag fick barn att det var självklart för dem att samsova, människan är ju ett flockdjur och han tyckte det skulle kännas konstigt att den i familjen som hade mest behov av närhet är den som sover själv. Jag håller med honom i den tanken. Ännu mer nu också kan jag bara inte neka storasyster om hon vill komma in till oss, varför ska hon sova själv när hela resten av familjen sover tillsammans. Det skulle inte kännas rätt i hjärtat.
Sen förstår jag att det inte är lika självklart i andra familjer. Det kanske inte funkar för alla att sova tillsammans, huvudsaken är ändå att alla sover, annars blir vardagen så tuff.
Vår stora sov med oss i våran säng helt och hållet första tiden, hon vaknade alltid när vi la över henne i sin säng efter nattmatning så det var enklare att bara låta henne ligga kvar. När hon blev 1,5 fick hon sova i sin säng i sitt rum och har sen dess kommit in till oss i princip varje natt vid 03. På senare tid så har hon börjat sova i sin säng fram till 05-06 på morgonen och så kommer hon in till oss då istället och sover en till två timmar till beroende på vad klockan är. Lillasyster däremot har vi lagt i egen säng från början och hon har det bäst där! Så ser ingen anledning till att ändra det konceptet ?
Kolla på Pernilla Wahlgren där samsover hela familjen, något jag stengillar :D. Starkt att våga visa att sånt är mer vanligt än man tror. Sonen kom in till mig så länge han ville. Jag minns att jag sov bredvid min mamma som femtonåring en gång. Jag hade haft sex för första gången med ett riktigt svin som tog min oskuld och sedan spred ut saken på byn där jag bodde :/. Fick horstämpel och mådde skitdåligt, så gick in till mamma som fanns där med en kram. Är också en sån mamma, behöver sonen stöd oavsett när på dygnet får han det, skulle han då vilja sova hos mig en natt till (han gör det inte längre) så skulle han få det.
Zack sover väldigt sällan en hel natt i sin egen säng, men jag tycker det funkar bra att han kommer in till mig på nätterna (brukar passa på att sätta honom på toan då ??). Jag kör med inställningen ”en dag kommer han att vägra sova hos mig” och njuter av stunderna nära honom tills dess ☺️
Vår stora tjej kom alltid runt midnatt sen lyckades vi lära henne sova hel natt hos sig när lillebror kom.
Lillebror är dock en närhetsjunkie av rang och vid snart3 kommer har han varje kväll vid 22 och kryper upp i vår säng. Storasyster tycker då nu att det är mysigare om vi alla sover ihop.
Vi vuxna tycker inte det 😉
Så vi har en dubbelsäng där vi sover 2 vuxna o 1 barn och en permanent madrass på golvet med täcke o kudde.
Bara jag får sova får alla sova vart de vill hos oss, oavsett ålder 😉
Vi sover hela familjen i samma säng. Bästa köpet vi gjorde förra sommaren, en 210 säng för att få gott om plats trots att vi är 4 personer som delar. Stora barnet är 3,5 år och lilla precis fyllda 1 år. Vi går i tankarna nu om att försöka med ett tredje barn och känner att det fortfarande finns plats i sängen. ?
Våra barn har flyttat till egen säng och eget rum vid 2,5 månad (barn 1) och 4 månader (barn 2). Sen de flyttade ut har de aldrig sovit med oss igen. Den äldsta är nästan 3 år nu och kan komma och hämta pappa ibland om hon är orolig, men hon har aldrig velat lägga sig med oss. Om nått så vill hon lägga sig i soffan eller på mattan (pappan går tilla till vår säng sen). Mellanbarnet ligger fortfarande i spjälsäng så han har inte så mycket till val annat än att stanna i sin säng. Vi fick ett tredje barn för ett tag sen och jag längtar tills hon kan flytta ut från vår säng också. Hon är 10 veckor nu så snart är det dax.
Min man hade gärna sovit med barnen, men det är jag som varit motståndare till det. Jag sover så fruktansvärt dåligt om de ligger i sängen och sprattlar. Sen har jag upplevt det som att när vi flyttat barnen till egen säng och eget rum har även de sovit bättre, men det kan säkert vara olika från barn till barn.
Tycker det är jätte bra att Elsa kan vara hos sina kusiner när det är med Stefan med :). Hur var det, var du med ? Eller lämnade du Elsa hos Stefan. Kan du och Stefan prata med varandra när ni ses?
Har tre barn och de två äldsta sov hos oss till de var 5/6 år och minsta är nu 3 år och sover fortfarande i min säng och kommer säkerligen göra tills han också blir i skolåldern 😉 Ibland hade det varit gött att sträcka ut sig men jag har blivit van, är alldeles för ensamt att sova själv 🙂
Vår dotter är 2.5 år och vi har börjat öva henne i att sova i egen säng nu. Mest för att vår bebis väcker henne och hon har aaaalltid haft svårt att somna så nätterna blir kaos och jag får inte sova nåt alls. Ville gärna ha kvar henne i vår säng men jag vakande och var irriterad på stackaren tillslut sp en förändring behövdes! Jag är liksom hemma med henne hela dagarna. Haha
Vi har både en 6 åring och 3 åring i sängen. Såklart sover vi bättre i varsinn säng men mysighetsaspekten slår allt ??
Vi sover i samma rum hela familjen, i 3 stycken 90-cm sängar. Ungarna är 5 & 2 år ?
Min lilla på 19 månader sover första delen av natten (ibland hela natten) i sin spjälsäng. Sen kommer hon upp mellan oss och sover vidare. Vi har hennes spjälsäng i vårt sovrum, varken hon eller vi är redo för eget rum. Skulle aldrig neka henne att komma upp till oss. Hon somnar lätt om och verkar egentligen trivas allra bäst mellan oss nära. Jag störs oftast inte, mest när hon är sjuk för då sover hon megaoroligt och rör sig så mycket/kommer inte till ro. Men som sagt så länge hon vill får hon komma 🙂
Min 4-åring kommer allt som oftast över till oss nån gång under natten. I perioder kommer han tidigt, i andra perioder kommer han kring 5-6 (och då är risken stor att ingen somnar om!) och i yttersta korta persioder kommer han inte alls. Han är bufflig och sparkig och stör tyvärr ganska mycket. Vi har försökt med en madrass på golvet, men oftast går en av oss över till hans säng för att få sova vidare i lugn och ro. Lillasyster på 1,5 sover alltid hela nätterna, utan uppvak, i sin egen säng…
Min dotter är lika gammal som Elsa och sover med oss och vi tänker att vi tar tag i det fröst när det blir ett problem för vår sömn. V har en 2,10 meter bred säng så alla får plats. Hon får ett syskon i mars och vi tänker att hon ska få sova kvar då. Är ju så mysigt och känns tryggt.
Våra barn är 8, 11 o 14… Då det just nu är oerhört turbulent i vår familj nu så brukar faktiskt 8åringen o 14åringen komma in. Det gör mig ingenting – men inget vi pratar högt om framför deras kompisar 😉 . Mitt mammahjärta gör så ont just nu så jag tar alla tillfällen jag kan få att vara dem nära.
Tack för en härlig blogg… Kram!
Vår dotter, lika gammal som Elsa samsover med mig och hennes pappa. Ibland är det jobbigt när hon sparkar runt som en galning men för det mesta tycker vi bara det är mysigt! Hon sover väldigt oroligt men med oss brevid blir det mer sömn för alla och så låter vi det vara så länge det verkar behövas 🙂
Mina barn gör precis som Elsa och de är 3,5 och 5,5 år 🙂 Inte varje nätter men ofta! Jag låter dom hållas tills de slutar självmant. Ingen har hört talas om en 16 åring som fortfarande sover mellan föräldrarna? Så jag är inte orolig alls utan jag passar på att njuta av att ha dom intill så länge det varar ☺