Jessica Lagergrens

Every day is a yay day

Jag älskar verkligen att vakna på morgonen och gå in till Elsas rum och hämta in henne till vår säng. Som vanligt frågade hon efter pappa som tyvärr gick upp mitt i natten och åkte till Göteborg på konferens. Tack för alla era tips om brösttejp! Jag ska nog börja med att testa kirurgtejp och se hur det blir. Jag fick tips om silvertejp som säkert funkar toppen, men jag har ganska känslig hud och kan få utslag av vanliga plåster så jag vågar inte prova silvertejp.

Idag står det flera telefonmöten på schemat för mig. Och att svara på mail. Det är verkligen inte för att vara dum som jag inte svarar när ni mailar mig. Jag skulle behöva några extra timmar på dygnet för att hinna svara på mail och kommentarer. Jag läser ALLT, men jag marker ofta som oläst för att påminna mig själv om att gå tillbaka och svara. Jag är blir så glad när ni skriver till mig ska ni veta. Det betyder massor!
yayaday_ yayday_2 yaya_dayElsa är mer än pepp på en ny vecka full av möjligheter! Hon reser sig upp heeela tiden nu och skrattar och applåderar. Det ska bli så roligt att se hur stolt hon kommer att vara över sig själv sen när hon börjar gå istället för att krypa. Hon är liksom helt genomlycklig när hon står upp och skriker och skrattar varje gång. Jag fick tips av en pedagog på förskolan att inte ha för fina strumpor på föris eftersom att de försvinner så lätt, och att de är svåra att namnmärka. Jag klickade hem 711 par strumpor från Next som inte kostar många kronor så nu går det ingen nöd på strumpfronten. Elsa har nästan aldrig på sig strumpor hemma. Jag tänker att det är lättare för henne att lära sig gå om hon inte har det. Jag sa det på förskolan också och då sa dom att de brukar ta av henne strumporna också av den anledningen. Jag ÄLSKAR Elsas förskola. Jag blir helt tårögd när jag tänker på hur gulliga pedagogerna är. När jag har hämtat Elsa har de berättat om hennes dag med en stolthet i rösten och man märker verkligen att de brinner för sitt jobb. Jag är oerhört tacksam för det och känner en ro i kroppen som jag trodde skulle ta längre tid att infinna sig.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jennie

    Hej Jessica! Jag älskar verkligen din blogg och lyssnar på tvillingpodden varje vecka! 🙂 har en fråga, jag och min sambo har träffats i snart 6 år och vi har för 10 veckor sedan fått en liten son. Jag upplever att det endast är jag som har ställt om till det nya livet och att min sambo inte verkar fatta vad som hänt, han kör liksom på som vanligt….just nu känner jag inte att vi är ett team utan att jag gör det mesta både med sonen och hemmet….han jobbar dock mycket ( jobbar på provision ) och jag har svårt att veta hur mycket hjälp jag kan begära? Hur var det för dig och ibbe när ni fick Elsa? Tog det längre tid för ibbe att komma in i föräldrarrollen? Hoppas du hinner svara ❤️ Kram

  2. Maria Andersson

    Hej!
    Tack för denna veckas poddavsnitt! Det fick mig att skratta högt. Kan säga att det inte är så ofta nuförtiden. Fick diagnos bröstcancer i januari. 39 år och med två barn, sex och åtta år. En chock såklart och året har varit tufft med behandlingar och barn som gråter och frågar om mamma ska dö. Att då för en stund få glömma allt elände och lyssna på er roliga podd var så förlösande. Tack för det! Ni är så härliga. Älskar mello så hoppas ni kommer med. Kram Maria

  3. Maria Andersson

    Hej!
    Tack för denna veckas poddavsnitt! Det fick mig att skratta högt. Kan säga att det inte är så ofta nu för tiden. Fick diagnos bröstcancer i januari. 39 år och med två barn, 6 och 8 år. En chock såklart och året har varit tufft med behandlingar och barn som gråter och frågar om mamma ska dö. Att då för en stund få glömma allt elände och lyssna på er roliga podd var så förlösande. Tack för det! Ni är så härliga. Älskar mello så hoppas ni kommer med. Kram Maria