Efter en vecka i Grekland visade ju som ni redan vet vågen massor av kilon plus. Det var väntat och kom inte som en chock. När jag däremot borde tagit mig själv hårt i örat och sagt till mig själv på skarpen att semestern är över har jag gjort precis tvärtom. Jag har ballat ur totalt och äter vad jag känner för, när jag känner för det. Jag tänker att det inte är hela världen om jag spårar ibland, så länge jag lyckas vända tillbaka till mina goda vanor igen.
Jag har dessutom legat sjuk. Det är ingen ursäkt men en förklaring till varför jag spårat lite. Efter egen analys vet jag nu att jag definitivt är en känsloätare. När jag ska fira – äta. När jag är ledsen – äta. När jag är trött – äta. När det är synd om mig – äta. Jag förknippar egentligen alla sinnesstämningar med mat eller godis och har sett det som en belöning så länge jag kan minnas. Jag vet att det inte är sunt och att det är bättre att belöna sig med annat. Samma sak när vi ska kolla på film. Filmkväll för mig är ingen filmkväll om den inte innehåller chips eller godis. Eller var ska jag säga. Jag har tvingat mig själv att ändra det beteendet, annars hade jag ju aldrig lyckats gå ner 20kg.
Vad visade vågen undrar ni kanske nu? Jo, den visade – 0,0 kg. Alltså inget upp, inget ner. En skön känsla efter en sån här urspårning. Jag hoppas att jag är helt frisk nästa vecka så att jag kan börja träna som jag har tänkt. Jag har en plan att bränna på med en hel del cardio för att öka min förbränning. 0,0 kg är lika mycket som en fjärt väger! Det ni!
För er som vill läsa om tidigare invägningar kan ni göra det här:
– Första veckan
– Andra veckan
– Tredje veckan
– Fjärde veckan
– Femte veckan
– Sjätte veckan
– Sjunde veckan
– Åttonde veckan
– Nionde veckan
– Tionde veckan
– Elfte veckan
– Tolfte veckan
– Trettonde veckan
– Fjortonde veckan
– Femtonde veckan
– Sextonde veckan
– Sjuttonde veckan
– Artonde veckan
– Nittonde veckan
– Tjugonde veckan
– Tjugoförsta veckan
– Tjugoandra veckan
– Tjugotredje veckan
– Tjugofjärde veckan
– Tjugofemte veckan
– Tjugosjätte veckan
– Tjugosjunde veckan
– Tjugoåttonde veckan
– Tjugonionde veckan
– Trettionde veckan
– Trettioförsta veckan
– Trettioandra veckan
– Trettiotredje veckan
– Trettiofjärde veckan
– Trettiofemte veckan
Min kropp – mitt ansvar. Nu kör vi!
Du är jätte duktig ☺
Jag är lite nyfiken på vad som är din målvikt?
Tusen tack! 🙂 Den har jag valt att hålla för mig själv, likaså startvikt. 🙂 Kram J
Jag är precis likadan som dig när det kommer till mat.. Belöning, bestraffning, tröst och glädje. Supersvårt att bryta mönstret. Missbrukar du ex alkohol eller droger kan du ju sluta med det, men mat måste man ju ha för att överleva. Kämpa på! Jag håller på dig! Jag tror på att äta 90/10. Om 90 % av det du äter är bra grejer kan resterande 10 % vara mindre bra. Tror att man måste få unna sig lite för att må bra. Är hellre några kilo för tung än smalare men aldrig få äta något onyttigt. För mig har problemet varit att jag har hetsätit, i smyg oftast. Det är ändå stor skillnad på att ex fyra personer delar på en chipspåse än att jag sitter och trycker i mig en hel påse själv. Eller att jag tar en kaka till kaffet istället för fem.
Blev en lång kommentar det här, ville egentligen bara önska lycka till och säga bra kämpat!
Jag måste bara säga att de är tack vare dig som jag tog tag i vikten efter två täta graviditeter. Har ett par tre kilo kvar till målvikt. Gick me i vv 2/3 o har sen dess gått ner 10 kg!! De va du och din blogg som motiverade mej att gå me. Så ja vill egentligen bara säga tack ?
Jag känner så igen mig. När jag är sjuk har jag ingen botten utan trycker i mig allt jag bara kommer åt! Inget bra beteende och det värsta är ju att jag mår ännu sämre sen när jag är illamående och med dåligt samvete över all ”skit” jag stoppat i kroppen. Att man aldrig lär sig!
Kör hårt nu kommande vecka, heja heja! Kram