Båda barnen satt klarvakna i sängen vid klockan 6 i morse.
Dom fnissade och var supergulliga, så jag tänkte att detta kommer bli en sån härlig morgon.
10 minuter senare var det världskrig och dom bråkades & gräts i en hel timme. Det spelade liksom ingen roll hur mycket jag delade på dom, kramades, delade ut olika leksaker, busade, fixade supergod frukost osv osv osv..
Bråket tog inte slut. Dom knuffades och tog varandras saker och kunde inte sluta?
Som tur är vaknade Andrew så jag kunde springa upp på övervåningen och gömma mig innan utbrott deluxe.
Bråkar era barn?
Jag blir helt genomsvettig när dom håller på såhär? Det är så intensivt och så avsiktligt? Jag har ju själv 3 syskon som jag bråkats med och vet att det är så det är, men så sjukt jobbigt att handskas med?
HUR STOD DU UT MAMMA!??? haha
Såhär såg det INTE ut idag..
Min lillasyster jagade också mig med kökskniven! Genom halva huset. Men värst var nog ändå när hon jagade mig med en mördarsnigel. Skulle sätta den på mitt öga.
Så du är inte ensam, så här har det nog sett ut i alla tider!
hahah.. Jaa vi har jagat varandra och jävlats ganska ordentligt. Antar att det ingår 😉
Mina med! Jag blir helt galen- inte ens 10åringen kan låt blir att retas osv….tycker han borde vara nog stor liksom…. Min man bara ”så är det att ha syskon”….jag som inte har syskon vet ju inte hur det är, den enda erfarenheten jag har är min barndomsbästis som hade 3 syskon och de typ hotade varandra med brödknivar så jag antar d kunde vara värre
ahhaahaha ja min storebror drog fram en kniv en gång! Alltså.. han menade ju verkligen noll komma noll illa och stötte inte vid mig, men ville bara jävlas typ?? Sjukt! haha
Ja alltså här bråkas det hela dagarna. Lillasyster (nu snart 11 månader) har gått sen hon var 8 månader vilket resulterar i att hon nu helst springer lika snabbt och kan klättra upp överallt hon vill, tex på storebrors (strax över 2 år) bobbycar. Det är inte populärt. Sen att hon varit så matglad att de väger lika mycket (?!?!) hjälper inte heller, för de är nämligen lika starka. Dragkamperna är inte att leka med. Ska bli ”kul” att se hur det utvecklas, Hahaha. Stora har varit hemma hela sommaren och nu börjat på dagis igen och jag vet inte vem som är gladast för det, han eller syrran (eller jag? Näää ;))
Tänker att det blir lättare när de blir äldre och den lilla inte behöver avbryta hans lekar eller agera bowlingkägla för spontana tacklingar. 🙂
Nä men du! Det ÄR skönt att dom går på föris, så får man känna! haha. Det är helt okej. Förstår att dy är helt svettig! KÄMPA! heja heja <3
Åh vi har inte kommit dit än (exakt samma ålder som A och A) men jag blir förbannad av bara tanken. Haha! Dom kan ta varandras saker men det är inte värre än att jag säger till, sen är den striden över. (Och nej! Dom är INTE så duktiga i övrigt. Haha!!)…
Lider med dig och faaaaasar inför våra fighter framöver.
Heja er!!
Guuuu vad SKÖNT att ni inte är där än. AVUNDSJUK, haha ;D
Tänk om ni slipper!?
Tålamod och fantasi! Hitta på något som båda är intresserade av eller bara den ena så tar man hand om den andra, nemas problemas
haha näe så enkelt var det inte, mammi 😉
Nu efter X antal år så är det min sanning
Jag tycker ofta att det känns som att det enda de gör är att bråka. Just det där avsiktliga och gå och förstöra när den andra leker något själv. Gör mig galen!! Men så fort de träffar andra barn (typ i en lekpark eller så) så är de ett team. Ingen ska tro att de kan rycka en spade från lillasyster utan att få med storebror att göra (och tvärt om).
Syskon är ju det bästa man har även om det också är få man varit så arg på som sina syskon. 🙂
Imorgon är en bättre dag. *kram*
Men eller hur?! Precis så är det! haha. BLIR TOOOKIIIG ;D
Oj ja, självklart! All syskon bråkar. Viss dagar mer o andra mindre såklart men bråket slipper man inte ifrån. Man vänjer sig men jag kan bli så sjuuukt arg och frustrerad ibland. Det blir lättare att hantera ju äldre de blir och ju mer man kan prata och inte bara distrahera.
Ja frustrerad är bara förnamnet på mig idag, haha. HJÄLP!? HEJA HEJA DIG!
Ååh jag kan inte med ord beskriva hur trött jag är på barnens onödiga bråk om ALLTING. Jag förstår ju att det beror på att vi har så liten åldersskillnad (5,5 4 och 2,5) men jag blir så gaaaalen. Tack för att jag fick gnälla av mej lite.. Ps, lång sommarlov på tre månader och på tisdagen börjar dagis igen. Äntligen.
GNÄLL PÅ!! Det känns bättre efteråt, haha. MEN FY vad dom kan hålla på?? Hur orkar dom? KRAM heja heja kämpa på!