Jag överlevde årsdagen. Vi tände ljus hemma, precis som vi gör de flesta andra kvällarna också, och pratade om pappa Frank vid middagen men inte så mycket mer än så. Pojkarna har ju ingen koll på datum och sånt så jag kände inte att jag ville förstora upp det utan sorgen och tankarna kommer ju oavsett datum och då tar vi det då. Vill de uppmärksamma årsdagen längre fram så gör vi givetvis det då. 
Just nu sitter jag på jobbet. Jag har jobbat oerhört mycket sista veckorna så att vara ledig i helgen är oerhört efterlängtat. Jag har saknat att hänga med mina underbara ungar. I helgen ska vi verkligen bara vara. Ängla, Nelia och Winston är sjuka med feber och halsont så fokus nu är att de ska bli friska. Vi var på vårdcentralen igår med Winston då jag är helt säker på att det är halsfluss han har men min envisa lilla son vägrade öppna munnen en andra gång då halsproverna skulle tas så jag lär ju aldrig veta om det är bakterier där nere eller inte. Men med tanke på hur ont han har och hans höga feber så skulle jag tro det.
Hej Jenette kommer du skriva om tiden innan F hur ditt liv såg ut då ? Tack för du delar med dig ?
Ja, det kommer jag absolut göra. Mitt liv startade inte när jag träffade Frank. 🙂 Tack för att du läser. ❤️