jeanettebouvinnygren

Anledningen till min och pojkarnas lilla roadtrip var för att vi skulle åka till Trollhättan och besöka deras pappas grav. Med tanke på avståndet så har vi inte haft möjlighet att åka dit tidigare men nu var det alltså dags. Vi hade köpt blommor, en lykta, flera ljus och annat ”pynt” och pojkarna var väldigt…

Igår fyllde han 7 år. Min stora, lilla kille. Han har längtat och haft nedräkning de senaste två månaderna. 🙂 Min kloka, roliga, omtänksamma och helt fantastiska son. Jag är så otroligt stolt över honom och jag känner mig otroligt privilegierad som får dela mitt lev med honom och hans fina, djupa tankar. Jag hämtade…

Efter en sjukt stressig dag igår, minimalt med sömn i natt pga stökiga barn och en morgon som också gick i stökets tecken så kändes det som semester att åka till jobbet imorse. Ibland är det helt klart skönt att komma hemifrån. Trots att jag älskar att hänga med mina små avkommor. Jag jobbar som…

Jag tog en liten bloggpaus nu under mina fyra lediga dagar. Jimmy har varit bortrest så fullt fokus för mig har varit barnen dessa dagar. Vi har inte gjort så jättemycket då några av barnen varit sjuka men vi har myst både hemma och ute i det underbara höstvädret. Om ändå alla höstdagar var som…

Efter en kaosnatt som resulterade i exakt två timmars sömn och en exakt lika kaosartad morgon med humör som rättat sig därefter så bestämde jag mig ändå för att försöka göra det bästa utav den här dagen. Så jag packade in de tre små i bilen och så åkte vi till Brandstationen som har öppet…

Jag kom hem från jobbet för en liten stund sen och har precis krupit ner i sängen bredvid en varm gosig liten bebiskropp. Att klockan inte kommer ringa imorgon bitti känns helt underbart. Barnen har dessutom studiedag på måndag så vi har tre lediga dagar ihop nu. Hur mysigt som helst. Jimmy åker iväg imorgon…

Idag är det ett år sen jag såg din döda kropp på den där britsen. Den gula noppriga filten som omslöt din livlösa kropp har etsat sig fast på min näthinna. Och hur många gånger jag än blinkar så är den fortfarande där. Det är ett år sen jag höll din kalla, bleka hand i…

Jag överlevde årsdagen. Vi tände ljus hemma, precis som vi gör de flesta andra kvällarna också, och pratade om pappa Frank vid middagen men inte så mycket mer än så. Pojkarna har ju ingen koll på datum och sånt så jag kände inte att jag ville förstora upp det utan sorgen och tankarna kommer ju…

I bilen på väg hem från jobbet förut så bara brast det. Jag bröt ihop totalt. Tårarna rullade ner för kinderna samtidigt som tankarna for runt. Tankarna på morgondagen. Imorgon är det alltså ett år sen Frank dog. Mina barns pappa och min exman. 365 dagar sen maskinerna stängdes av och han tog sitt sista…

Jag sitter på jobbet och har lite rast. Jag är så fruktansvärt trött så ögonen går i kors. Men jag slutar om två timmar så det är okej. Jag längtar hem till mina barn och min man. Det känns som att vi aldrig träffas längre. När Jimmy åker på morgnarna så ligger jag och sover…