janemarina

Jag har tidigare berättat för er vad det är som driver bloggen framåt, vad det är som är så fantastiskt kul, ni hittar det inlägget här!

Men nu tänkte jag berätta om baksidorna med att blogga. För hur kul det än är, så finns det stunder där bloggandet känns mer betungande, stressigt och tröttsamt.

• Att vara öppen: Jag är öppen som person så därför känns inte bloggandet så utlämnande, men när man delar med sig mycket av sig själv, så innebär det människor får allt mer att ”peta i” och komma med onödiga kommentarer.

• Stress: Jag är väldigt förskonad, men ibland blir det en stress när man vill att bloggen ska hålla en viss nivå och man ska ständigt leverera läsbara, trevliga inlägg.

• Svår att släppa: Bloggen blir ett beroende, ett måste, en viktig del i ens vardag. Det går inte att sluta för det har blivit en oerhört viktigt del! Även fast man ibland skulle behöva en liten paus.

• Vänner slutar att fråga: Den här tycker jag nästan är allra jobbigast. Sedan jag började blogga så har jag tappat mycket kontakt med vissa vänner. Jag upplever att man inte frågar om mitt liv på samma sätt som innan då ”man redan vet allt” Men sanningen är som jag sagt innan, jag lägger ju inte upp ALLT på bloggen. Känns såklart jättetråkigt!

• Avundsjukan som leder till… Känner någon av er igen denna? Med framgångar kommer avundsjuka och det känns så tråkigt. Med denna avundsjuka så får man ta mycket här på bloggen, höra prat på omvägar och få anonyma kommentarer om det ena och andra. Känns också tråkigt förstås.

MEN. Som jag skrev i inlägget innan så fortsätter jag bloggandet ändå, det är något som fyller mitt inre med något underbart fint! Det är därför drivet håller sig ständigt levande.

Vill ni dela med er av baksidorna om erat bloggande?