Jag vet inte om jag är ensam om att känna såhär, men ibland känns det som att instagram, Facebook och alla bloggar tar över en. Det blir som en inre stress. Allt ska uppdateras och berättas för varandra. Allt förskönas och visas utåt som om livet vore ljusrosa och så bekymmersfritt. Ibland när jag går in på instagram så vill jag bara SPY! Det är sån blandad förtjusning i det hela.
Alla ni som följer mig och alla ni som jag följer tillbaka. Era konton är så fina, så vackra. Inget om det. Jag följer ju er för att ni inspirerar, men jag förstår att bakom alla bilder så gömmer det sig en vardag av annat som jag och andra inte vet om, likadant om mig. Det fina med detta kan ju vara att man kan trollas bort i en ”värld” som ständigt är fin, men ärligt talat så finns det ingen sådan. Jag hade tänkt skriva om veckan som varit men istället så ville mina fingrar skriva om detta för min vecka har varit så jävla tung. Mer än det orkar jag inte säga.
Jag vet inte vad jag vill säga med detta inlägg, mer än att jag emellanåt bara blir så less på ”instavärlden” och dess uppdateringar. Jag vill inte fastna i ett träsk där jag missar själva livet, för att jag hellre följer den via en skärm. Så därför loggar jag ut tidigt ikväll och njuter av min familj i soffan istället. Kopplar bort wifi och stänger av ljudet på mobilen för ikväll behöver jag lugn och ro. Ibland när min telefon ringer så vill jag bara kasta den i väggen för att jag blir så trött. Stackars alla försäljare som ringer mig just nu…
Det här blev ett inlägg där jag verkligen ordbajsade, men såhär har jag känt i veckan, så jag vill inte låtsas som något annat. Hoppas att ni förstår.
Och tack alla ni som är så fina här inne. Stor kram!
Håller med dig! Så blir man avis på alla andra för de ser ut som att de lever de perfekta livet. Man har ett liv utanför skärmen som du säger. Ibland borde alla bara stänga av sina mobiler ?
Tack.
Jag har en två veckors bebis hemma och har konstant ångest, oro och ont i magen. Vi fick en tuff start med en svår förlossning (som jag känner mig så misslyckad efter, skulle ju "bara" andas..), vår dotter föddes med en avvikelse som behöver utredas direkt. Hon sover inte på nätterna och jag går snart under. Det är skönt att veta att andra "perfekta" också går igenom saker, att jag inte är ett undantag.
Fina du! Dina bilder och vardagsbetraktelser inspirerar bara ÄNNU mer när man vet att en riktig människa lägger upp dem. Livet är en bergochdalbana av gott och ont, lycka och sorg, med- och motgång. Utan motsatser finns inget liv. Tack för att du påminde mig om att inte bara jag har dåliga dagar ? stor kram!
Håller verkligen med dig! Ibland undrar man hur allting kan vara rosa och svävande på moln hos vida men snart inser man som du säger att det inte är så.. gillar detta inlägget skarpt då de visar mer än bara ytan! Kram på dig och familjen ♡
Tråkigt att du haft en tung vecka, livet innehållet ju sådana också. Styrkekram till dig! Jag blir glad att du skrivit detta, detta är ärligt och äkta, något som vi är svältfödda på nuförtiden. Lätt att tro annars när man ser dina bilder att du lever i en "rosa fluff värld" (ta de inte på fel sätt). Jag förstår att de bara är en bild och att bilden är stylad/fixad för att spegla de perfekta och speglar inte alltid ett vardagligt liv. Instagram och ständiga uppdateringar gör att vi missar här och nu som du säger och skapar en inre stress. Lite har det blivit som att finna de inte på insta har det inte hänt.
Jättebra skrivet! En vardag har ju alla. Riktiga skitdagar går vi också igenom, allihop, oavsett om bilden man lägger upp verkar bekymmersfri så finns det ju inget liv som är det. Njut av din fina familj!♡ (förlåt att jag råkade posta lite snabbt först)
Jättebra skrivet! En vardag har ju alla. Riktiga skitdagar går vi också igenom, allihop, oavsett om bilden man u