janemarina

Att bli mamma är det mest fantastiska som hänt mig. Hade aldrig kunnat föreställa mig hur det skulle kännas. Det var just där och då, vid den sekunden som hon kom upp på mitt bröst, som jag insåg, som jag kände, som jag förstod vad livet innebär, vad min uppgift i livet nu blev. Att ta hand om den här lilla människan. Ibland blir jag ledsen för jag blir så fylld av känslor, känslor av kärlek, av rädsla för hur jag ska kunna ge dig allt, kunna täcka till. Och det ständigt dåliga samvetet som kommer och går. Mitt liv, mitt och Linus liv ändrades på en sekund. Till det mesta fantastiska. På vilket sätt? Här här kommer några!

1. Vi är inte bara han och jag längre. Vi är tre nu. Jag kommer aldrig att vara hans nummer ett längre och vice versa. Melina går först i alla lägen!

2. Tiden för mig själv. Jag undrar ibland vad jag gjorde av all tid förut för det underliga är att jag gör i princip allt som jag gjorde innan, skillnaden är att allt kräver mer planering och tar lite längre tid, men annars flyter allt på så bra. Hon följer med till gymmet, till vänner, med på stan, till skolan, men man får vara förberedd på att avbryta för mat, blöjbyten och kramar.

3. Jag har blivit mer lugn i mig själv. Betydligt lugnare. Har på något sätt landat. 

4. Mitt driv karriärmässigt har stärkts sedan Melina föddes. Jag tittar på henne och känner hur starkt jag vill ge henne ALLT! Och ja, jag vill kunna skämma bort henne. Jag vill kunna resa med våran familj. Jag vill inte behöva vända på kronorna varje månad. Jag vill kunna köpa fina saker till henne. Så enkelt är det! Så därför är utbildning så viktigt för mig, därför kämpar jag på. För jag ser att framtiden kommer att bli ljusare då. I alla fall för plånboken.

5. Känslig med stort K! Gud så känslig jag har blivit. Jag kan inte ens kolla på en förlossning på tv så börjar jag gråta. Det är som att mina nerver och känslor ligger utanpå kroppen.

Hur ändrades ni när ni blev föräldrar?

Här ligger hon i magen lilla tacofia. Nu gick vi in i vecka 41. Snart kom hon till oss.

Och här är vi. Jag och min dotter. Känns overkligt att skriva dessa rader fortfarande. Jag och min dotter, jag och min dotter. Jag har en dotter.