Göteborgsmamman

Svar på era frågor!

God kväll!

Då var det dags att slänga upp svaren på era frågor 🙂 Skulle ni komma på att ”Just det! Det här glömde jag fråga!” så är det bara att fortsätta fråga i kommentarsfälten så lovar jag att svara 🙂
Tack till er som var med och ställde just era frågor <3

  1. Åt du p-piller innan ni valde att skaffa barn? Isåfall, hur lång tid tog det efter att du slutat med p-piller för att få igång din mens samt bli gravid?
    Svar: Hej! Jag och Fredrick bestämde i april 2013 att vi skulle försöka få barn. P-pillerna åkte i soporna och vi började försöka. När ingenting hänt efter sommaren så började vi logga mensen i en app, men utan vidare framgång. Vi blev lite nervösa över att något skulle vara fel och i december samma år gick vi på kontroll för att testa så att allting fungerade för oss båda. Jag fick ta ett piller som skulle sätta igång ägglossningen och månaden efter var vi gravida! Jag hade haft p-piller i 8 år innan dess och är så glad att vi gick till kvinnokliniken här i Göteborg – annars hade vi kanske inte haft Elise! 🙂
    Mensen kom en gång i månaden och precis som vanligt efter att vi gjort oss av med p-pillerna.
    frågestund
  2. Jobbar du med något annat än bloggen? Isåfall vad och är du föräldraledig därifrån nu?
    Svar: Hej! Jag tar ut ett antal föräldradagar i veckan och resterande jobbar jag bara med bloggen. Eller bara och bara, haha, men det är min andra syssla 🙂 Jag jobbade på en ekonomiavdelning tidigare och extra på ICA (för att höja föräldrapenningen och sen har jag jobbat där lite extra för att det är så kul!), men förhoppningen är att kunna leva på bloggen när Emilia ska börja förskolan nästa år 🙂
  3. Har någon av er tänkt gå ner i tid för att hämta tidigare på förskolan när du inte är mammaledig längre?
    Svar: Hej! Om jag skulle kunna leva på bloggen så är ju drömmen och tanken att jag ska hämta barnen lite tidigare när jag kan och så länge det inte påverkar förskolans verksamhet – jag har inte läst på så mycket om det än. Annars får vi se hur det blir – vi håller det öppet för att se hur livet ser ut nästa augusti 🙂
  4. Hur skulle du vilja att ditt liv ser ut om 10 år?
    Svar: Hej! Oj, om 10 år .. Då är Elise 13 år och tonåring, Julia 11,5 och Emilia 10. Jag hoppas vi har hus och att livet rullar på lika fint som det gör nu. Man ska ju aldrig ta något för givet så jag hoppas att det ser ut som nu – fast med en tomt, haha. Jag kör vidare på mitt egna företag och Fredrick jobbar samma tider som han gör idag och vi är alla friska och glada. För mig betyder sällan det materiella någonting, det är isåfall huset som saknas på min bucketlist. Jag är väldigt nöjd med livet som vi har det idag och skulle inte vilja ändra på det för alla pengar i världen 🙂
  5. Hur har ni tänkt kring vilken ålder på barnen som känts lagom för inskolning på förskolan?
    Svar: 
    Hej! Vi sa från början att vi gärna såg att barnen var runt 1,5 år när de skulle börja. Men med tanke på att jag varit gravid så tätt så har det känts dumt att gå tillbaka till jobbet emellan och Elise var därför 2 år när hon började förskolan. Julia kunde absolut ha börjat när hon var 13 månader (eftersom hon började gå när hon var 10 mån och vid 13 gick hon väldigt bra – det ser jag som ett plus när de ska börja – bara en smaksak), men det har varit lyxigt att kunna ha henne hemma tills hon nu nästan är 2 år hon också. Emilia börjar förhoppningsvis nästa höst och blir då 1 år och 3 månader. Förhoppningsvis känns det lagom för henne då också, annars kanske vi får bli gravida igen 😉 Höhö.
  6. Har du några amazing tips på hur man orkar med tröttheten som lyckas drabba en när man är uppe och matar bebis på nätterna?
    Svar: 
    Hej!
    1. Sov när du kan. Det är verkligen inget tips att sopa under mattan – du kommer märka en sån skillnad på din energi om du tillåter dig att sova en extra gång på dagen. Jag vet att det kan vara stressande när man ser allt som behöver göras där hemma, men kanske kan den här listan om hur du kan spara lite extra tid hjälpa dig en bit på traven? Jag är den typ av person som vill ha 100 saker gjorda på en dag, men när barnen är sådär pyttesmå så har jag bestämt mig för att sätta mig själv först. Hemmet får komma i andra hand och jag är inte rädd att be om hjälp från de runt omkring mig.
    2. Ät bra! Det kan vara jättegott, men en bulle får du inte någon långvarig energi från. Försök att satsa på det gröna och på de långsamma kolhydraterna för att hålla blodsockret i schack. När jag beställer mat så väljer jag grönsakskassen som är fylld med säsongens gröna – använd fantasin och gör något häftigt av det som är billigt just nu. Så sparar du gottan till helgen! 🙂
    3. Få frisk luft. Det kan kännas långt borta när man är sådär jättetrött efter en lång natt, men dra på dig ett par mjukisar och ta dig ut i friska luften en stund. Kroppen behöver syre för att vara pigg och en promenad kan faktiskt lindra deprission, ångest och stress – något man kan känna i början av livet som mamma. En promenad på en halvtimme hjälper kroppen att producera endorfiner (kroppens lyckohormon) och under denna stund gör kroppen sig av med stresshormoner och ger dig ny energi. Perfekt, eller hur?
    4. Våga be om egentid. Har du någon som kan ta ut bebisen på en promenad en stund? Ibland kan man bara behöva andas ut en sekund och göra ingenting. Under den perioden återhämtar sig kroppen mer än man tror och att göra ingenting är ett tillfälle när hjärnan får jobba som mest. Ta en lång dusch, drick en kopp kaffe i tystnad eller kolla ett avsnitt av din favoritserie. Bara var.
    frågestund
  7. Har för mig att du skrev i nåt inlägg för ett tag sedan att du märkt att mjölken börjat sina på ena sidan och att det varit så med de andra barnen också. Hur märkte du det och har du kunnat fortsätta att amma efter det eller får du gå över på ersättning istället?
    Svar:
    Hej! När Elise var 2 månader så fick jag en bröstböld i vänster bröst. När hon sedan var 3 månader så slutade jag amma helt och gick över till ersättning. Vänster bröst fungerade inte riktigt som det högra och då valde jag att lägga av. När Julia var 3 månader så började mjölken sina och jag märkte att Julia kunde ligga otroligt länge vid bröstet och kämpa med att få ut ett par droppar. Vi började komplettera med ersättning, men gick ganska snabbt över till att ge det på fulltid. BVC trodde att det kunde vara psykiskt att mjölken sinade vid den här tiden eftersom den gjort det med Elise, men jag vet inte. Så kanske det var 🙂 Med Emilia nu så har jag varit inställd på att amma i 3 månader, men istället vill hon inte sluta, haha. Den här gången fungerar mjölkproduktionen bra, men det hade varit skönt om hon kunde ta flaska också. På så sätt kan ju Fredrick också få mata henne och de får lite tid tillsammans. I-landsproblem – allting fungerar ju bra som det är egentligen! 🙂
  8. Hur skulle du beskriva dig själv som förälder? Har ni mycket regler i er familj?
    Svar: 
    Hej! Förutom de faktiska reglerna som att inte slåss, inte bitas, inte kasta saker osv så är vi faktiskt inga typiska regel-föräldrar. Mina föräldrar har aldrig haft regler och Fredricks har också haft lite vett-och-etikett-tänk. Jag tycker att sålänge som barnen kan uppföra sig när vi är ute och mot varandra så ser jag ingen mening med det. Vi är alla olika 🙂
    Samma sak med straff – vi straffar inte våra barn. Om något av barnen börjar skrika/gråta för att de inte får någonting eller för att vi säger nej till något annat så kan det hända att vi sätter dem i sängen så att de får skrika av sig, men då ska det ha gått rätt långt. De är duktiga på att lyssna och vi försöker alltid att prata med barnen, men de är ju små och ibland kan det fungera bättre för oss om de får utagera sina känslor och komma tillbaka med nya krafter.
    Jag hade bara tyckt att det var jobbigt med regler och tar det hellre som det kommer. Jag försöker lära dem saker i praktiken – som att inte ta på andras bilar tex – och det har fungerat bra än så länge. För mig är det viktigt att de blir omtänksamma och snälla människor som får leka och ha kul som barn.
  9. Jag såg en bild på din Facebook där du hade superlångt hår. Jag blev lite chockad för att jag är så van vid ditt korta. Du är supersnygg i frisyren du har nu, men jag undrar ändå om du inte saknar det ibland? 
    Svar: Hej! Haha, jag kan sakna att få sätta upp det i en lång hästsvans eller att få göra någon rolig frisyr, men som småbarnsmamma så är det korta guld värt! 🙂

frågestund

Svaren på era frågor från vår frågestund kommer här! 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.