Gabbi berättade för mig att det var många av er som önskat min synvinkel från vårat vardagliga liv. Speciellt nu när vår lilla bebis nästa kokat klart inne i magen. Jag är extremt spänd inför vad som ska hända. För varje dag som går så kommer vi en dag närmare vår bebis. Att vi inom fyra veckor kommer ha ytterligare en familjemedlem. Jag kan många gånger känna mig helt redo inför tanken att vi ska få en son och andra dagar tror jag bara att Gabbi har en stor mage. Det jag vet samt det jag kände första gången jag såg plusset på stickan var att det underbaraste jag någonsin kunde tänka mig var på väg att hända. Vi skulle få ett barn. Vi har många gånger pratat om det och många gånger tvekat på om det var rätt tillfälle. Men efter att jag såg graviditetstestet så har jag inte tvekat en enda gång. Gabbi har varit väldigt lugn och snäll större delen av graviditeten. Närmaste veckorna så har hon dock fått ganska kort stubin. Inte så att hon har varit arg direkt men hon har haft väldigt nära till starka känslor oavsett vilken situation vi är i. Det kan ibland vara svårt att veta varför hon är ledsen eller arg. Det är inte alltid någonting hon vill säga eller nödvändigtvis någonting hon själv vet. Jag försöker vara med henne så mycket som möjligt så hon hela tiden ska kunna säga om det är någonting hon tycker är jobbigt eller någonting hon känner. Men Gabbi är en känslomänniska och det skulle behövas allafall fem av mig för att hon hela tiden skulle kunna känna sig lugn. Nu i sluttampen kommer vi bara ta hand om varandra och ta vara på sista tiden innan bebis är här hos oss.
Avslutar med två smygbilder som jag tog på henne när hon fotade selfies i spegeln. Hon är så självkritisk nu som gravid och säger allt från att hon har hängig rumpa till att hon har dålig hy och tjocka ben. Jag tycker som vanligt att hon är helt perfekt och vackrast i världen. //Fjodor