Inlägget innehåller information om PR-resa till YogaFusion Tanumstrand
Foto: Anna
Nu är det en vecka sedan jag stod där, barfota på klippan i Bohuslän. Men bruset av vinden, stabiliteten av stenen och känslan av ”här är jag” ligger in bäddad i maggropen och dröjer sig kvar. YogaFusion Tanumstrand levererade ännu en gång. Det är underligt det här, men hur rörelse, andning och fokus kan påverka mig så starkt. Allra helst när jag gör det så sällan.
Ett av passen i helgen hölls inne på SPA horisont. Ett restoretiv pass. Så otroligt lyxigt att få uppleva att restoretiv i en varm miljö med ljudet av porlande vatten i bakgrunden. Detta är ett pass som alla, och då menar jag ALLA, kan var amed på oavsett tränings bakgrund och yoga erfarenhet. Magin ligger i att finna total avslappning, utan vare sig smärta, prestation eller mål med positionens form. Att kunna finna sig där man är, och bara vara. Då man är så där avplanad och härlig går ju kroppen gärna ner på sparlåga, och då är det ljuvligt att vara i en varm miljö där man inte behöver bylta på sig mer än ett lager av filt.
Ett annat härligt pass var morgonmeditationen. Om man som jag vaknar tidigt på morgonen per automatik, är de tingen uppoffring av mysa ner i mjuka kläder och rufsig i håret ta sig till utkiken för att meditera i en timme. Detta var kanske helgens mest utmanande pass för mig. Sitta stilla, fokus på andning och försöka låta tankarna virvla förbi utan att fästa vikt vid dem. Jag ha ringa problem att flöda igenom ett Ashtangapass eller busa på SUP-yoga. Men att sitta still, och fokusera på inre/yttre/inget. Det är en utmaning för mig.
Sen har vi den här SUP-yogan. Och jag blev alldeles lycklig denna gång när jag såg den härliga blandningen av människor på passen. Där fanns vana muskelösa yogautövare, äldre paranta herrar, damer som inte hade förstått att yogan skulle utföras på surfbrädor, nervöst fnittrande personer som hävdade att de varken provat yoga än mindre SUP-yoga innan denna dag och åldersspridningen var verkligen 22-61år. Och samtliga gjorde ett fantastiskt jobb, tror jag i alla fall. Ska jag vara ärlig så hade jag inte riktigt tid att titta på dem andra, då mitt fokus var att försöka ta instruktioner, andas och hålla balansen samtidigt. Men med tanke på hur få plask det blev, så måste gruppen ha tagit sig an uppgiften med bravur.
Det fina med träningshelgerna på Tanumstrand är möjligheten till att faktiskt boka in sig nån timme på SPAt. För att kanske smälta alla fantastisk mat i stiller, eller bara värna om sina muskler och sinnet på ett annat sätt. Denna yoga helg var allt annat än påfrestande för sinne och kropp. Utmanande, men inte påfrestande. Jag tog mig dock tid att smita upp på SPAt i alla fall. Bara för att jag älskar miljön.
Jag älskar verkligen yogan. Och jag älskar att göra den tillsammans med någon som guidar mig. För först då kan jag slappna av och bara flöda med. Sen älskar jag att yogan är prestationslöns och ”ingen-sport”. Utan något för mig, enbart för mig, fokus på mig. Jag önskar att fler vågade t sig iväg på liknande helger likt denna. För att få en glimt in i yogans värld, och kanske rasera några fördomar om vad yoga är. För yogan är så stor så ingen kan förstå. Och den är totalt inkluderande. Alla kan yoga, oavsett bakgrund och erfarenheter.
Tänk om fler skulle våga.
Tanken är svindlande
