Så var det dags igen. Dags att leka vuxen och omförhandla det där sabla bolånet. IGEN! Tycket inte vi gör annat. Och varje gång vi gör det känner jag mig lurad till tusen. Hur som helst, det är ju ändå rätt skönt att kunna sitta i pyjamasbyxor, mumsa pepparkakor med ädelost och vara dunder vuxen samtidigt. Nu ska jag ifs boka in ett möta på kontoret med dem. Vi och banken har nämligen ett och annat att prata om känner jag. Frågan är om de blir lite mer samarbetsvilliga om jag tar med lite pepparkakor och ost? Och vad skulle hända om jag dök upp i mina rutiga pyjamasbyxor? (Det lär vi ju aldrig få veta)
Helt plötsligt slog det mig…
Tänk om bank-killen på andra sidan telefonen även han sitter i pyjamasbyxor och leker ”viktigt-banktjänsteman”
Vad vet jag liksom
