Så kom den riktiga födelsedagen. Med skönsång på morgonen, precis som sig bör. Och paket på sängen såklart. Herr O fick vara ledig. För man fyller faktiskt bara sju år en gång, och det måste firas på riktigt. Som med pannkakstårta till frukost och en överraskningsutflykt.
Innan vi åkte iväg på utflykten han vi med att prova lite presenter. Vi spelade spel ”Tjuv och polis”. Ett spel som herr O fick som överraskning av herr R. Sen pysslade vi lite med en pop-up bok, spelade det nya wii-u spelet, åt upp resterna av frukosten, och gissade vad vi skulle hitta på.
Herr O bubblade av nyfikenhet. Så klart. Och när klockan närmade sig 11 så åkte vi iväg till Kokpunkten. För här skulle det firas sjuåring genom att åka vattenrutschkanor och plaska. Herrn var ganska skeptisk till en början. Lite avvaktande och nervös. Men efter någon timme lossnade det, och vi sprang upp för alla trapporna och åkte ner i kanorna många många gånger. Efter några timmar kände vi oss nöjda. Och jag frågade herr O om vad han tyckte om att faktiskt åka hem. Och då svarar han ”Mamma, jag är så tacksam för att vi åkte hit”. Och ungefär där insåg ag att jag har en stor sjuåring nu.
Middagen fick födelsedagsbarnet såklart bestämma över. Och det blev grillad hamburgare med extra allt. Så pappan fick lov att släpa fram grillen, och äran att grilla burgarna till perfektion. Herr O åt 1 1/2, så vi måste väl ändå säga att kocken lyckades.
Det var en mycket trött och mycket nöjd sjuåring som somnade i sin säng igår.
Kära nån
Jag har en sjuåring i huset
