Tisdag, dag två denna vecka. Dag två med kvällsträning för ett av barnen. Båda barnen har nu blivit så pass stora att man kan lämna dem själva i hallen när dem tränar, vilket öppnar en hel del för egen träning. Istället för att sitta upp och ner på en bänk, eller på ett kallt golv, kan jag nu passa på att sticka ut och springa. Träningarna är oftast 1timme, och då hinner jag springa en 7-8km och komma tillbaka i ganska god tid för att se slutet av träningen. Då barnen tränar en 4kvällar i veckan, hinns det med ett par rundor. De längre passen, de över milen, får jag dock springa på helgerna. Och då är det ju extra lyxigt, för jag får ju springa i dagsljus.
Det finns så många kreativa lösningar på att få till den där träningen. Den pulshöjande aktiviteten som vi vet hela vårt väsen mår så bra av. En del tränar på morgonen, andra på kvällen. En del får till en snabbis på lunchen, andra när barnen tittar bompa. Det viktigaste är att det blir av. Och att man hittar sitt ”varför”. Varför ska jag träna?
Mitt ”Varför” är enkelt och självklart
jag vill vara en frisk person, som orkar vara där både fysiskt och psykiskt för mina barn
varje dag
så länge jag är deras mamma
resten av livet
