Ännu en vädermässigt sanslös dag har passerat. Varmt, något tryckande och nästintill vindstilla. Storebror uttryckte idag en längtan efter regn. Och någonstans kan jag förstå honom. Det finns en kravlöshet i regnigt väder.
Men inget regn idag. Dagen har gått åt till att plantera om tomater, dahlior, physalis och meloner. Nu har alla, förhoppningsvis, fått sina krukor som de ska få bo i resten av sommaren. Jag passade även på att sticka ut och springa stig innan lunch. Hjärnan behövde rastas en vända. Tänk vilken bra terapiform löpning faktiskt är. Utan att jag egentligen har förstått det själv, har löpningen räddat min själ fler än en gång. Den ger liksom perspektiv på livet.
Efter lunch tog vi oss ner till badplatsen för sommarens första riktiga strandhäng. Det var lagom mycket folk som badade. Precis så där lagom så jag kunde hålla koll på barnen i vatten från stranden. Är lite hönsig med det där, kan hänga ihop med att jag upplevde ett drunkningstillbud som liten, och själv har dragit upp barn som hamnat i vattnet. Barnen stannade inte allt för länge i vattnet dock. Nej, den mesta av strandtiden gick åt till att bygga kanaler, tunnlar och murar.
Men nu är sommarlovet nära. Och planeringen pågår för fullt.
Men icke att förglömma är den mentala förberedelsen hos oss vuxna. Jag vägrar att ha en repris på sommaren för ett per år sedan då det tog mig 80% av semestern att komma ner i varv. Nej, just nu jobbar vi emot att kunna njuta av semestern från dag 1. Och jag tror att vi är på god väg
