Fru Magnolia

Tisdag = Att ha en skyddsängel i skidbacken

Dagens första åk. Lillebror är taggad. Underlaget är ljuvligt. Lite för my ket fart. Rakt ut i skogen. Över en snövall. Dubbel frivolt. Landade på ryggen. Ett huvud som studsade vilt från sida till sida. Han skrek på en gång. Ledsen. Rädd. Ont i huvudet. Ont i bröstkorgen. Kan röra sig. Inga känselbortfall. Gråten. Har aldrig varit så tacksam för gråt. Och för att han missade tallen med en hårsmån. Han höll. Inte trasig någon stanns. Men fy tusan vilken tur han har. Idag fick skyddsängelen jobba hårt. Igen. (Jag måste se till att öka den stackarens lön. Den gör ett fantastiskt jobb, lillebror är inte den enklaste att skydda, min lilla adrenalinjunkie).

Men sen efter incidenten, så var allt som vanligt igen. Lillebror körde järnet och vi föräldrar förundrades över hur snabbt han glömmer.

Dagen har annars löpt på i en härlig semesterlunk. Storebror var på skidskola idag. Och som enda elev fock han bestämma vart de skulle åka. Off pist blev det visst. Vilket han sedan berättade lyriskt om. Lillebror hade han med åkt off pist på skidskolan. Dock under mer ordnade former i Vargens äventysbana.

Jag och mannen fick 1h av tillsammanstid när barnen var på skidskola. Tyvärr åts 10dyrbara minuter upp av att vi blev stillastående i en ankarlift. Men vad tusan, vi var ju i alla fall tillsammans.

Just nu ligger jag på soffan och bara är. Dricker ett glas vin under övervakning av en Transformers. Klockan är ännu inte 20, men jag är mer en redo för sängen. Det är något med all denna fjälluft.