Här är jag. Dykandes på PhiPhi -öarna någon stans, i december 2008. Det var den senaste gången jag dök i tropiska vatten. Det var nog den senaste gången jag dök över huvud taget när jag tänker efter. Jag skulle möjligtvis kunna ha dykt något på västkusten efter det, men jag minns faktiskt inte, och just nu vet jag inte ens var min loggbok är.
Jag och mannen i mitt liv tog dykcert tillsammans våren 2003, och redan sommaren 2003 dök vi i kristallklart vatten i Turkiet. Det har blivit några dyk sedan dess. Jag tror jag är uppe i 110st. Men som sagt, jag ha rite dykt på 8år, och nu kliar det i fenorna vill jag lova. Jag kommer att behöva göra en uppfräschning vad det gäller teorin och en del praktiska övningar innan jag går ner på maxdjup igen. Och min utrustning måste gås igenom. Vill inte ha en regulator som flödar fritt, eller en väst som läcker vatten. Vi vet att mannens torrdräkt läcker och att min ventil på torrdräkten har strulat tidigare. Men det är sånt som går att ordna. Något som oroar mig mer är att mitt högeröra har fått svårt att tryckutjämna, något som jag märkt när jag fridykt i badhuset. Men det borde gå att lösa med näsdroppar och kanske en rinexin.
Så just nu drömmer jag om att dyka i kristallklart vatten igen. Det behöver inte vara varmt vatten, bara det är kristallklart. Och jag vill dyka med mannen i mitt liv. För då känner jag mig som tryggast. Men jag inser att det där med dykningen får vänta ett tag till. Men jag ska på det igen. Jag vill bli som det där gamla strävsamma paret som vi mötte på dykbåten på Barriärrevet. De dök och njöt och bara var tillsammans. Så jäkla härliga.
Så jag vill dyka
helst nu
men inser att det får vänta
men jag önskar mig en resa
till varma och kristallklara vatten
nästa gång jag fyller jämt
om massor av år
