Alltså, dessa två bröder. Fyllda med så mycket kärlek till varandra så att ögonen tåras på mig av glädje.
Jag frågade om inte storebror ville läsa lite Kapten Kalsong för lillebror nu ikväll. Och tänk, storebror vill gärna läsa och lillebror ville mer än gärna lyssna. Min tanke var de kunde sätta sig i storebrors soffa på hans rum. Men helt plötsligt kommer de tassandes in på lillebrors rum. Storebror tyckte att det skulle bli mysigare att ligga i lillebrors säng och läsa, precis som vi vuxna gör på kvällen. De kröp ner under täcket och storebror läste högt.
Sen var kapitlet slut. Och storebror räknade hur många uppslag nästa kapitel var. Fem stycken, det är långt tyckte han. Lillebror var av annan åsikt, såklart. ”Det gör inget storebror. Det är bara att läsa”. Och så fick det bli. Storebror läste vidare och de där två bröderna låg och kluckade av skratt under täcket.
Så de där två
i vått och torrt
älskade ungar
