Så har vi haft kompiskalas för två stycken fyraåringar. Jag och grannen tyckte nämligen att detta var en förträfflig ide att slå ihop kalasen när det ändå bara skiljer exakt en vecka på pojkarna. så så fick det bli. Av praktiska skäl var vi hemma hos oss. Kalaspyntat var det redan från förra veckan så bara där sparade vi in en massa merarbete.
Lillebror hade valt sin fiiinste tröja, traktor tröjan, och tagit på sig sina kalasjeans. För nu skulle det kalasas. 12 stycken barn blev det som lekte ”flytta hålet”, ”sätt stoppskylten rätt så maskinerna inte gräver hål i väggen”, ”fika som en byggjobbare” och ”vad fattas”. Sen han de även med att leka lite på lillebrors rum, vilket han stolt visade upp.
Efter allt kalasande var vi helt slut. Post-kalas-trötthet. Eftermiddagen har gått åt till att panga alla ballonger, bygga lego, spela presentspel, läsa böcker och bara vara. Så skönt!
Barnen sover
Vi vuxna har bastat
dax att sova
Post-kalas-trötthet är inte att leka med
God natt.
