FinaStina

Idag firar jag och min man 2-årig bröllopsdag. Inte nog med det, vi har också känt varandra i prick 4 år i dag. Heja heja.

Satt och tittade igenom en gammal hårddisk här nu på morgonen och hittade ett gulligt litet kort på mig som E har tagit med sin mobilkamera. Tycker nog att det syns på min blick att jag var rätt så förtjust i honom redan då. Det var den 10 maj 2008 så vi hade väl kännt varandra i knappt 2 månader då. Minns att vi ofta satt ute på min balkong om kvällarna den våren och sommaren.

Den 21 mars år 2010 så var det meterhög snö och snöstorm. Vi hade officiellt bjudit in till dop men hade kommit på den briljanta idén om att vi kunde ju slå till med att gifta oss på samma gång (bara pappa och en kompis till mig som visste om det för att det skulle underlätta lite rent praktiskt med vissa saker.). Två flugor i en smäll. E hade nämligen friat någon månad innan. I dag två år senare är det strålande sol och riktigt varmt och skönt ute, riktigt vårväder.

Kyrkan vi gifte oss i var en ”stadskyrka”. Fin, men om jag hade fått välja så hade jag hellre gift mig i en ”riktig” kyrka, en sån där gammal vacker kyrka. Men den här låg bara någon kilometer i från där vi bodde då så det kändes som att det var enklast.

Dagen innan så hade vi varit och dukat i församlingshemmets lokal som låg i samma byggnad som kyrkan. Lila och grönt hade jag bestämt att vi skulle ha som färger till Stinas dop, det kändes som härliga vårfärger (även om det var allt annat än vår ute…)

Så här såg två av borden ut dagen innan när vi höll på att fixa. Inser nu att jag själv knappt har några bra foton alls från dagen. Vet att några kompisar däremot har men det har aldrig blivit av att ”hämta” dom. Tror vi hade runt 50 gäster så någon liten bild finns det nog att få tag på. 🙂

Kl 18.00 var allt undanplockat, städat och klart, bara att gå hem. Ja, jag gick faktiskt hem, i ett par för stora herrskor och med paraply, det var ju snöstorm….jag är inte så kräsen jag… 😉

Hoppas att jag aldrig behöver gifta mig igen, det kändes som att man spelade teater på något vis så jag är glad att vi slog i hop det med dopet och fokuserade på det istället för en hel dag full av bröllop. 😉