Familjevillan

Äntligen är hon hemma igen! Molly har varit hemma och varit sjuk hos sin pappa nu i två veckor. Första veckan hade hon haft feber och hosta så det kändes inte bra att hon skulle komma över hit. Dom har ju gått ut med att kvinnor i slutet av graviditeten ska räkna in sig i riskgrupp på grund av sämre lungkapacitet som blir i samband med att det blir trängre och trängre för alla organ. I och med det så har jag börjat tänkt efter ännu mer och blivit mer nojig än vad jag var innan. Det kändes jobbigt där ett tag att Molly fick vara kvar så länge hos sin pappa, ville inte att hon skulle känna sig övergiven eller något sånt. Men vi pratade en del över telefonen och hon verkade förstå och ta det bra. Hon är så klok. Vill inte ta några onödiga risker när man faktiskt kan lösa det på annat vis. Nu har i alla fall inte snoret runnit på flera dagar och hon är pigg som en lärka. Så förmodligen kommer hon att gå tillbaka till förskolan denna vecka. Förresten upptäckte jag för en timme sen att Elliot var alldeles vitfläckig på sin tunga. Tyckte nästan det såg ut som svamp som små ammande bebisar brukar få. Ringde upp kry (så grymt smidigt!) och dom konstaterade att det var svamp. Doktorn ordinerade att han skulle dricka mycket bubbelvatten för det kan tydligen hjälpa. Det kan vara den mest passande ”medicinen” jag hört för att Elliot är helt galen i drickor som innehåller bubblor. Han är nöjd med andra ord! Hade det varit Molly skulle de vara en flopp för hon har aldrig kunnat druckit bubblor. Hjälper inte det så finns det ett recept på något medel på apoteket. Detta känns som ett ypperligt tillfälle att trappa ner på användandet av napp!