Herregud! Vart tog tiden vägen? Jag har haft såå fullt upp så jag har inte ens orkat tänkt på bloggen..
Vad har hänt sen sist då?
Jag har hållit på i trädgården för fullt, synd dock knappt men herregud vad mycket det är att göra! Och med två barn hemma på dagarna så är de inte så lätt att komma någon vart innan man måste avbryta igen. Tur att min mamma kommer och hjälper mig lite grann i helgen!
Utbyggnaden och den nya panelen blir tyvärr inte av i år.. För någon vecka sen fick jag reda på att mina mammadagar helt plötsligt tagit slut? När jag lade in planeringen sist så hade jag dagar precis så det räckte till Augusti. Men nu helt plötsligt är dom slut, såå himla konstigt. Men så där blev det tydligen för min syster också så de måste vara nå knas med försäkringskassan(som det brukar vara) tror jag.
Så jag måste akut lyckas hitta en förskoleplats åt Elliot (det är fullt på varenda jäkla förskola) och jag har eventuellt ett jobb på G men de vet jag inte riktigt än. Stressens mamma alltså.
Ludde har börjat nytt jobb så han kan inte vara pappaledig just nu, vilket innebär att jag måste jobba medan han och barnen har semester i . Så vi kommer inte kunna renovera i sommar.. Sååå tråkigt! Jag var så taggad på att få göra en förändring.
Men jag får fokusera på trädgården denna sommar!
Elliot har på några få månader fått åka in på akuten flertal gånger på grund av att han har haft en sån skyhög feber från ingenstans, ingen förkylning eller så utan bara jättehög feber.. Ingen hjälp har vi fått utan dom har bara försökt fått ner febern med alvedon och skickat hem oss.
För två veckor sen kom feber tillbaka igen så jag bokade en tid på vårdcentralen där vi fick en jättebra läkare! Jag berättade hur trötta vi var på att det inte är någon som tar det seriöst och att det inte ens är någon som har tagit prover på honom.
Elliot fick tillslut ta ett stickprov och då visade det sig att hans sänka var jättehög och dom trodde det var en gömd urinvägsinfektion. Vi fick antibiotika på en gång men efter några dagar ringde läkaren med svaret på urinprovet, det var ingenting? Så vi står på ruta ett igen.. Han har ätit upp sin antibiotika dos och mår bättre nu men jag är rädd att det kommer att komma tillbaka igen.
Molly och jag har haft det lite känslomässigt stormigt dom är senaste veckorna(så känner iallafall jag) och det är såklart otroligt jobbigt med alla dessa bråk, man känner sig så dålig! En rolig sak är att min stora tjej har lärt sig att cykla! Hon är så duktig, och så lycklig när hon sitter där på cykeln!
