Familjen Davidsson

Då jag efter att ha varit i TV och grejat blivit en slags halvoffentlig person vill jag klargöra en del saker. Jag har hört att det går olika konstiga rykten om mig, allt från att jag ska ta ut skilsmässa till att jag har en dödlig sjukdom. Dessa rykten sprids av skvallerkärringar……. av båda könen 🙂

Sanningen är att jag ska dra mig bort från mjölkproduktionen. Jag har tröttnat på att hålla på och kämpa med korna varje dag men jag ska inte lägga av helt. Vi har skaffat en ladugårdsförman som ska ta över den biten med korna. Att komma till insikt om att jag inte ska hålla på med mjölkkor har varit en process under 2013/14. Det är en mental barriär att komma över men när man väl bestämt sig är det skönt. Kan man inte ge 100% för korna gör man till slut mer skada än nytta. År 2013 var väldigt jobbigt och det tyngsta var att vara åtalad och bli dragen inför rätta för brott mot djurskyddslagstiftningen. Vi vann som tur är över myndigheten men det tog mycket kraft och energi. Ladugårdsbranden med allt vad det innebär nu i vår var ”sista spiken i kistan” för mig.

Mjölkproduktion är en bransch med små ekonomiska marginaler och mycket arbete. Hela tiden, 7 dagar/vecka är det saker och ting som händer och är man inte på hugget missar man ”bollen”. Att det läggs ner cirka 1 mjölkgård/dag i Sverige hade inte varit ett problem om det börjat nya bönder men det gör det inte. Tillväxten är obefintlig. År 2000 fanns det nästan 12000 mjölkgårdar i Sverige, Nu är antalet nere i cirka 4500 st = nästan 2 av 3 bönder har lagt ner och på en gård där mjölkkorna en gång försvunnit kommer de väldigt sällan tillbaka.  Det finns ganska många kommuner i landet där det inte finns en enda mjölkbonde längre. Samtidigt väller importerade mejerivaror in från länder med lägre djurskydds och miljökrav. Orsaken till att så många lagt ner är oftast inte att de ledsnat på korna utan det beror på att mjölkproduktion helt enkelt har för dålig lönsamhet i förhållande till hur komplicerat och arbetsamt det är.

Jag uppmanar er att köpa svenskproducerad mat när ni går och handlar och det handlar inte om protektionism, nationalism eller att den svenska maten skulle på något vis skulle vara av vida överlägsen kvalité.

Det handlar bland annat om att den importerade maten:

* inte skapat särskilt många arbetstillfällen i Sverige, varav många på landsbygden.

* inte bidragit till att hålla det svenska landskapet öppet genom betade hagar, skördade åkrar och biologisk mångfald

* oftast är producerad med hjälp av mer antibiotika än den svenska

* oftast inte är producerad under de hårda miljö och djurskyddslagar vi ar i Sverige

Den sista punkten är den mest beklämmande. Ena dagen kan en inspektör komma och anmärka på en regel som övriga Europa inte lyder under. t.ex beteslagen. Nästa dag gör en annan tjänsteman en upphandling där denne köper mejerivaror från utlandet ofta grundat på pris. Dubbelmoral när den är som värst. Att bönderna skickar sina barn till skolan där de äter mat som deras föräldrar hade blivit åtalade för om de producerat på samma vis.

Tanken är nu att jag ska jobba deltid utanför gården på F-skatt eller timanställd så om någon har en öppning kan ni höra av er. Allt är av intresse. Jag har ingen större utbildning förutom lantbruksskola, lumpen och bonna-livet. Jag har BC-kort och ett glatt humör 🙂

Som sagt känns det skönt när man väl har bestämt sig för att byta spår. Under tiden jag har grubblat över framtiden har jag inte varit en särskilt rolig människa. Därför vill min tålmodiga fru med en melodi: