Det är visst en förbannelse hängande över oss 🙁 I lördags när Fredrik skulle köra mig så funkar det inte att lägga i växlarna 🙁 Det känns ju måttligt kul och lagom dyrt! Det var ju inte längesedan vi fick tillbaks bilen och så händer det igen. Mina planer om att åka en sväng till Göteborg för att fira min syster dotter som fyller ett samt att gå på barn mässan försvann i ett ögonblick. Jag blev bara så tom och ledsen! Jag har inte varit i Göteborg på flera månader nu så jag börjar verkligen längta dit. Så nu väntar vi på att en ska komma ut och titta på bilen för att se om det gick att åtgärda lätt eller inte. Så snälla ni håll tummarna att det blir ett lätt fel att åtgärda 😉
Inte nog med det så funkar det inte att skriva inlägg här på bloggen. Inte något problem som kostar pengar direkt men nog så jobbigt 🙁 Jag skriver liksom i osynlig skrift men sen om jag förhandsgranska så syns det. Så nu skriver jag detta på ett annat ställe för att sen lägga in det på bloggen om ni undrar i fall det ser annorlunda ut.
Det var ju som sagt var med lite sorg i hjärtat som jag åkte för att träffa mina vänner efter detta med bilen. Fast efter ett tag så släppte jag det och bara njöt av en hel kväll med mina underbara vänner 🙂 Helt underbart! Vi åt gott, skrattades en massa och dansade loss till alla nostalgi låtar vi kunde hitta. Tyvärr har ju allt roligt ett slut så vid två tiden bröt vi upp för att åka hem. Jag kom i säng runt halv tre tiden för att sedan behöva gå upp som vanligt vid sex då Nils och Maja vaknade. Fredrik hade ju morgon passet i ladugården. Jag kan ju säga som så att jag mådde ju inte helt prima 😉 Det är ju inte så att man klarar av goda drinkar och få sömn timmar som man gjorde förr om åren. Det var en rätt seg förmiddag vill jag lova. Fram emot efter middagen började jag vakna till liv och tog itu med allt som erbjuds här hemma 😉 ) Carl var hemma hos sin kompis, Emma var som vanligt i stallet och Lina hade hit sin kille 😉 Så dagen förflöt ganska lugnt och stilla vilket jag var glad för 😉 Fredrik avslutade dagen med sin speciallitet, våfflor 🙂
Idag var det ju måndag igen. Axel var betydligt lättare att få upp till skolan än var han var förra veckan. Det var även dags för Isak att äntligen åka till dagiset. Frågar man honom så är han ju gärna hemma istället. Han har ju inte varit där sen strax innan v 7 så det var en evighet sen. Anledningen har ju varit den att vi har varit lite sjuka och det har även cirkulerat en hel del magsjuka där 🙁 Så då började vi med att bara vara där en timme tillsammans och hälsa på sedan är det meningen att han ska börjat på sitt vanliga schema igen.
Jag, Nils och Maja tog en promenad idag för att göra Fredriks moster sällskap till bussen. Hon har varit och hälsat på Fredriks föräldrar här över helgen. Så vi fick en underbar promenad i det fina men dock lite kalla vårvädret. Maja somnade så gott i vagnen och sov där ett bra tag.
Efter middagen for vi till stallet som vanligt. Allt gick så bra så 🙂 Därefter skyndade vi oss hem för att se det näst sist avsnittet. Idag var det ett utav de programmen som barnen har längtat till att få se. Nämligen våran resa till Belgien 🙂 Det var en helt underbar resa med en massa nya trevliga människor. Barnens favorit var ju givetvis att få göra chokladen. Det var verkligen spännande att se hur man gör ifrån grunden. Jag ska leta fram lite bilder därifrån och lägga upp. Bara jag får en rätsida på problemet med skrivandet på inläggen.
Jag säger nu god natt och hoppas att turen är på min sida då de kommer för att kika på bilen.
Kram!!
Håller tummarna för er att bilen blir både snabbt fixad och att reparationen blir billig!! SÅÅÅ tråkigt när bilar går sönder!! Kram
Tyvärr kunde inte den vanliga verkstan ta den så nu måste den flyttas igen 🙁 Kram!!
Hej!
Jag ville bara lämna en liten kommentar när jag var inne och läste på din blogg. Jag fick veta av min faster Inger Wångstrand att en syssling till mig, alltså Fredrik skulle vara med i familjen annorlunda. Jag heter Ann-Sofi Rinnegård Lago. Min pappa var Torsten Rinnegård (hette Davidsson först innan namnet Rinnegård togs i och med flytten till Rinna). Min farfar hette Artur Davidsson som växte upp på Varvestorps gård. Låter kanske lite krångligt! Vi brukar se fam annorlunda i alla fall varje måndag. Ni gör alla ett mycket bra intryck tycker vi! Jag är gift med Christer Lago (från Gränna från början). Vi bor i Rinna, Boxholm. Vi har fyra barn Johan 26, Oskar 24, Erik 20 och Kristin 14 år.
Mvh Ann-Sofi Lago