Det förra inlägget var jobbigare att skriva än jag trodde det skulle vara.
Det är så mycket som jag av olika anledningar inte kan berätta. Och när man måste censurera lite blir det svårare att få fram helheten. Men det verkar som det blev förståeligt. Tusen tusen tack för alla era kommentarer på inlägget och på allt ert stöd de här åren! ❤
Det kanske låter helt stört att okända människor som sitter bakom en skärm nånstans kan vara ett stöd, men det är verkligen så ❤
Era pushar, hejarop, omtankar det värmer. Att man inte är ensam. Att ni finns där och bryr er, att ni tar er tid att skicka den där kommentaren. Att ni delar med er av era erfarenheter. Inte minst så har jag fått veta saker via er som jag annars aldrig skulle ha fått kännedom om. Nån av er såg honom och DET tillsammans, nån såg att hon var gravid, nån visste att han flyttat, en annan att han bytt namn, gift sig, skulle åka till Thailand osv.
Saker som han inte ens idag berättat för mig. Att ni berättade sved såklart men jag fick svar. Och jag kunde förbereda mig.
Jag har sagt det förr och jag upprepar mig mer än gärna – ni är världens bästa bloggläsare! Ni är verkligen det. Jag har så otroligt få korkskallar här inne, jag har aldrig behövt ta bort en kommentar eller blockat någon. Ibland har det varit nära;) men efter att jag hotat med åtgärd så har personen alltid lugnat ner sig / försvunnit.
Däremot har jag en oerhört massa fantastiska, vettiga och empatiska människor här, och jag är tacksam över varenda en av er.
Ni ger mig råd, svar på tal, funderingar, uppåtpuffar, skratt och energi. Ni lyfter mig.
Jag hade klarat de här åren utan er, så är det såklart, MEN jag har så många gånger funnit tröst och stöd från er att ni på allvar underlättat det hela:)
Tack från djupet av mitt hjärta! ♥
Jag blev så berörd av era kommentarer på inlägget. Jag tvekade väldigt länge innan jag postade iväg det. Varför? Jo för att det är väldigt personligt, och det var som sagt jobbigt att skriva. Jag skulle kunna skriva en avhandling, tjock som bibeln, för det finns massor, detta är ändå den ”snyggaste” versionen. Det finns ju massor som jag inte alls kan skriva om.
Tusen tack igen!!
Jag hoppas att jag aldrig behöver vara med om något liknande. Och OM så hoppas jag att ni finns där och stöttar:) Och jag hoppas att jag kan ge någon ett litet ljus i mörkret, att det finns något där på andra sidan.
För min del hoppas jag på en lång stilig prins Charming:)
Och så hoppar vi vidare!
Corrinda spelade Sm i basket i helgen. En utdragen historia uppdelad på många omgångar, men de vann båda sina materier denna helgen. Jamie ville med, så det fick han, men övriga syskon hade annat för sig.
Om jag ska fortsätta lite på föregående inlägg, så kan jag tala om att fadern var på matchen för att se Corrinda spela. Jag såg honom, och valde att sätta mig på andra sidan, långt bort ifrån honom. Han måste ha sett Jamie, men Lill-Fjant såg inte honom. Eller kände inte igen honom eftersom han inte förväntade sig att se honom där, svårt att säga. Efter matchen gick fadern fram till Corrinda tvärs över planen och snackade lite, då var han mitt emot Jamie. Alla såg Jamie. Han satt vid kanten och grejade, trippade runt och kikade osv. Men fadern valde att inte gå fram och säga hej till sin son. Just sayin…..
Nä jag gick inte fram till honom heller, men det är mitt privilegium som dumpad. Häpp;)
Efter matchen gick vi in på Blomsterlandet medan vi väntade på Corrinda, och sen tyckte hon att en belöning i form av Subwaymacka var på sin plats.
Jag har inte ätit sån här sen tidernas begynnelse, men oj så gott det var:)
Sen blev det lite ledsamt i söndags eftersom mamma och pappas ena katt dog:( Lilla stora Daisy ♥
Det blev värsta flashbacken till när våran Zlatan dog för knappt ett år sen, och tårarna trillade lite.
Hu det är jobbigt med djur när de blir sjuka och dör.
Som grädde på det moset fick jag plötsligt migrän på kvällen. Jag var ute med Doris och allt var bra kom in och skulle läsa nåt på mobilen och såg inget? Jag får alltid synförändringar innan ett anfall, det är himla bra, för hinner jag på med piller då och kan vila en stund blir det ingen värk. Svalde piller ihop med energidryck efter tips från er:) och satte mig i soffan och blundade. Lyckades mota bort värken men det luddiga sitter kvar i något dygn sen.
I går sen då. Då fick jag plötsligt feeling och började slipa trappräcke:) Det är ju ypperligt när man haft migrän. NOT. Överliggaren är slipad här men inte pinnarna.
Det är många långa pinnar på spaljen som ni inte ser i bild så det tar ett tag. Men nu behöver jag hjälp!
Jag har sagt att handledaren ska bli svart, och även att denna bit ska vara svart. Väggen till vänster är en halvvägg och över den är det spaljepinnar ända upp i tak, de ska bli vita eftersom väggen är det, och det kommer bli snyggt. Men denna bit? Ska den vara svart eller vit?? När jag slipade så tänkte jag vitt vitt vitt.
Golvet är svartmarmorerat och alla väggar vita.
Ge mig nu era bästa åsikter:)
Jag kände av migränen lite, och tänkte att den försvinner nog med lite Björn.
Som i Power Hour alltså. Och efter en tuff timme där så var migränen borta:) Älskar att träning löser det allra mesta. Förra veckan fick jag in sex pass på sju dagar, det är rätt bra. Så jag vill ha det, men sällan det funkar. Men nu jäklar är jag på gång med Beach 2017;)
Jag ska berätta om Workout parties som vi var på i fredags också, det var grymt!
Idag så hade jag tid hos Dau för att fixa fransarna;) Älskar hennes entre! Pampiga trapphus är så …pampiga:)
Jag fortsätter med min L-böj för de verkar sitta finfint på mina raka korta fransar. Jag hade kunnat avvaktat lite, men jag ska ut på galej i helgen:) (Ni får fransbilder snart)
Vi ska gå på Stiftelsen/Takida. Inte mina favoriter, men vilken röst! Som om han badad i honung. Det är jag, syrran, Helen och Karin. Mirka skulle med men hade dubbelbokat sig med Marcus och Martinus…eller vad de heter:) Kanske inte Mirkas favvo men hennes tjejers. Vi kör en ölkväll snart i stället:)
Sen ska vi möta upp med våra pub-kompisar som ville att vi skulle se på fotboll med dem, men de får klara sig utan oss tills efter konserten:) Jag har förvarnat mina kompisar om att det är stänga O´Connors som gäller och fick en tumme upp.
Eh? Va? De går och lägger sig vid typ 21? Messade och talade om att puben stänger tre….;) och de kommer nu att sova middag:D De vet var nyckeln ligger om de vill hem före mig. Schysst va.
Haha, det ska bli kul!
Nu ska jag skriva ihop ett inlägg med en härlig rabattkod till er på något ni brukar gilla:)
Det kommer under morgondagen
Natti natti :)
Hej, kan ju inte vara så kul för Corrinda heller att vara ’favoritbarnet’. Läste nånstans att även det kan ta lika hårt på ett barn, som att inte alls va favorit, att man är favorit på de andras bekostnad, då går man omkring med dåligt samvete och skäms för att vara ’favoriten’.
Ja hon tycker det är jobbigt! Men samtidigt är hon glad att han kommer på basketen. Vi hade ju uppdelning även där, han tog det mesta av basketrelaterade saker eftersom jag alltid hade småbarn och bebisar att släpa runt på.
Vitt, vitt, vitt. ?
Förmodligen kopplade han inte att det var Jamie, beroende på att han inte känner honom vidare väl, inte deltagit i hans liv. Så jävla sorgligt, tyvärr sägs det att en skitfarsa är bättre än ingen farsa och det tror jag tyvärr på. Jävligt tyvärr för den typen är inte värdig sina barn.
Jag är högst tveksam i den frågan, och undrar hur de kommit fram till det. Klart man bör veta vem som är pappa men sen tror jag det är bättre att slippa en idiotfarsa som sviker och åsamkar smärta. Tror jag alltså :)
Pojkar utan manliga förebilder har det ofta svårare i livet än dem med. Blir mera ofta kriminella och missbrukare om jag uppfattat saken korrekt. Stämmer det så är det bättre med en idiot ån ingenting alltså :-(. Så några timmar i per månad är nog ganska lagom i ert fall. Pyttelite pappa och mycket av kloka, varma, kärleksfulla mamman ger kompensiation…
Absolut förekommer en sådan statistik Helena. I livet kan man ha många manliga förebilder som inte är en pappa. Kanske en bror, morfar eller lärare. Finns många sätt att klara livet på och vad jag har förstått har denna lilla killen ett öga för Patricia. Vilket är otroligt fint och viktigt.
Fast måste det vara en pappa? En manlig förebild tror jag på, och vi har flera fina som barnen träffar regelbundet :)
Tycker det verkar mkt bättre än ett korkarsel ..?
Så klart är det viktigt med andra manliga förebilder, absolut, jag håller helt med. Men det är svårt för ett barn som inte känner sin pappa alls, så tänker jag. Det uppstår en särskild tomhet då sm kan leda en fel. Nu tror jag och är säker på att detta inte kommer att gälla dina barn Carola, då ni har det så bra ändå med allt du ger barnen, det syskonen ger varandra och vad din övriga släkt ger. Den här pappan har väldigt lite att ge sina barn och du har allt. Därför tycker jag det är bra att de träffar honom så lite och är med dig istället.
Jag fattar:) tänker mer på att eftersom han valt detta själv, det lilla umgänget osv, att han nånstans valt bort att vara en förebild. Jag tänker ju inte hindra dem att träffa honom men vill hellre ge dem andra förebilder:)
Stadiga trygga vettiga sådana.
Hej!
Funderade innan idag på dig❤ Och kom å tänka på pubkompisarna och undrade i mitt stilla sinne att undra vart de har tagit vägen ??? snacka om sinne för vad som komma ska!!
Haha:) ja det var länge sen nu, beror lite på resor och jul osv, men nu så blir det ordning på torpet igen :)
Vitt!
Kan inte låta bli att fundera på om du skulle behöva vara på sjukhus med något barn, skulle han ta hand om resten då? Skulle han vara uppe på sjukhuset något?
Hur känner Corrinda när han kommer fram? Hon hör ju inte till dom 4 yngsta. Har dom äldre kontakt med honom?
Att göra som han gjorde med eller rättare sagt inte gjorde med Jamie finns detinget ord som lämpar sig i tryck för.
Jag skulle aldrig be honom, utan löser allt med mamma pappa syrran och vänner, plus de stora barnen. Jag var ju på akuten med lovelia ett umgänge, då åkte han och lämnade ungarna ensamma hemma…
litar inte ett dugg på honom.
Corrinda är favoritbarnet. Hon tycket det ör jobbigt men kul att han kommer eftersom han följt hennes utv från start. Janelle har ingen kontakt, Patricia om hon måste, Corrinda via basketen, Robban sporadiskt.
Ses vi imorgon Carola? <3 (Influact)
Japp det gör vi :)
Tack för att Du finns och för att Du delar med dig av ditt liv <3
Ang räcket i trappen, om jag har fattat rätt så ska själva räcket som man håller sig i vara svart, eller hur?
Jag tycker de lodräta "pinnarna" helt klart ska vara vita.
Kram från mig
Helt klart vitt! :D
Tror du att skilsmässan hade blivit annorlunda om du bara mesat med och inte ifrågasatt nåt? I hans värld är du den ’skyldige’ tror du?Att man inte går fram till sin son på en basketmatch visar att så mycket är fel.
Jag blir så glad när jag läser att du mår bättre.. Kram
Nej, den hade nog blivit lika, men jag hade mått ännu sämre. Jag vet att han aldrig haft nån tanke på att ha barnen halvtid. Han sa det vid ett tillfälle- att han tänkte att allt kunde fortsätta som vanligt bara att han flyttade. Detta var långt innan han drog. Jag sa att så funkar det ju inte, en skilsmässa innebär att han måste ha barnen och vara beredd på att vabba även om det är marknad och jobb. Han pratade då bort det hela.
Hade jag jamsat med hade jag haft det mycket sämre idag på alla plan.
Tack :)
Åh så bra :)
Du är fantastisk?
Jag har gjort en sån Daithpercing i örat mot migrän. Sen dess har jag endast haft en gång och då var det hormonrelaterad migrän och det hjälper tyvärr inte mot den. Men en gång kände jag att det var på väg och då tog jag en Ipren sen var det borta. Jag brukade få så illa så jag spydde innan. Helt fantastiskt!
Åh, härligt med träning! Själv kör jag mest längdåkning och träningscykel såhär års men jag försöker få in lite styrka också även om det tar emot för att jag tycker att det är så tråkigt – kör med fria vikter i mitt egna lilla källargym (det blir mest tidseffektivt).
VITT!! Helt klart!