Familjen Annorlunda

Gladare idag:)

Nejdå, det var ingen bloggfight som gjorde mig deppig igår, som nån av er trodde:) Jag försöker att hålla mig borta från sån drama. Ibland blir man indragen och då måste man försvara sig och det gör man bäst genom ärlighet. Som alltid:)

Dramat var av helt personlig karaktär och handlade mer om en förkylning med lite oanade konsekvenser på någon jag älskar. Men det verkar bättre nu :)

 

Dramat i USA däremot…alltså?( Var reklam för presidentinstallationen på tv nyss) Kan det ens vara möjligt att ingen tar saken i egna händer och avpolletterar Trump? Värsta parodin ever, men så blir det när folk inte begriper. Eller kanske snarare är missnöjda. Jag minns när Ronald Reagan  blev president. Han var skådis och jag hade sett honom i flera vilda västern-filmer. B-skådis dessutom;) Jag tyckte det var asfräckt att han blev president, men mina föräldrar var väl ungefär lika impade som de flesta är nu av Trump. Det gick väl sådär med Reagan. Bara att luta sig tillbaka med en skål popcorn och se vad den här dåren hittar på.

 

Och vilken asnajs passning till detta: Biopopcornet fyller 30 år i år:)

Jo, det är sant, jag fick ett pressmeddelande om det. 1987 klev popcornet in som snacks i biosalongerna i Sverige. Jag tänkte att det var bullshit, vafan popcorn har ju alltid funnits på bion?

Men så tänkte jag en gång till, och insåg att nä. Man köpte godis i en såndär maskin där man stoppar i pengar och väljer en siffra, så puttas det man valt ner. Eller gick till kiosken mitt emot och köpte lösgodis. Det fanns inga popcorn! Det känns ju helt galet. Idag kan man ju välja mellan olika smaker och det finns massa kryddor att förgylla dem med. Även om jag tycker att det är horribla priser. Majskorn kostar typ inget att köpa, och antagligen kostar de ännu mindre i storpack som de lär ha på bio. Och så kostar det typ vaddå? En hundring för en stor popcorn och en dricka? Eller kanske lite mindre, jag går inte så ofta på bio:)

Eftersom jag läste på sociala medier att det just idag var popcornets dag så kollade jag inte upp det ett enda dugg utan poppade bara en stor skål till mig och Patricia. Sen kollade vi på This is Us- Nån ny serie på trean. Har säkert funnit ett streama länge, men sånt har jag inte tid med:)

 

I morse var det dags för kyrkis igen. Sista terminen. Ever. Jag dör lite, hur ska JAG klara mig utan  det? :)

Jag har hängt på kyrkan i sexton år. Sen Robban och Corrinda föddes. Jag har haft så kul där, och barnen har haft det underbart. Vi var på kyrkan som mest fyra dagar i veckan, olika grupper och så musiklek. Massor av folk har passerat, en del har jag glömt, andra är mina bästa vänner och ytterligare andra saknar jag. Som ”tur” är så har det varit massa neddragningar inom kyrkan de senaste åren, så det är inte alls lika mycket aktiviteter där som förr. Det har varit tråkigt, men det är väldigt skönt att veta att jag inte missar så mycket:)

Haha, ni fattar, det är ju som att sluta på ett arbete, eller en skola eller kurs eller så. Man är där mer än hemma. När det var som allra värst här hemma, så erbjöd de mig att flytta dit, jag var ju ändå där hela tiden;)

Personalen är fantastiska.

Nåväl, idag var det första dagen av terminen, Jamie flög upp så fort jag hasade mig ur sängen och så klädde han på sig medan jag gick ut med Doris, och så for vi.

Han pep in och jag drack kaffe med de andra föräldrarna. Så bäst.

 

Efteråt så körde vi hem och röjde, jag skrev ett inlägg hit och sen hängde sig bloggen. Eller internet eller vad det var. Ni kanske har koll? Sen jag installerade chromecastena och internetförstärkarna så bråkar wifin. Det kopplar ifrån, byter nätverk och vägrar koppla upp. Jag blir galen! Alla ungar tjatar på mig, som om JAG skulle begripa vad felet är och åtgärda det;)?  Givetvis funkar det inte ett dugg bättre om jag kopplar bort allt. Fan.

Måste ringa Boxer, som är leverantör, och jag har en lista på saker jag ska fråga. Om detta och annat. Helst vill jag att nån kommer hit och viftar med det magiska trollspöet och så bara funkar allt klockrent. Nån som vet vart jag ringer då? ;)

(Inlägget kommer på lördag i stället:)

Plötsligt blev det bråttom, och jag Trixie och Jamie packade in oss i bilen och for till Katarinaskolan. Trixie börjar sexan i höst och då måste man byta skola. Eller det beror ju på vart man går såklart, men vår skola har bara upp till femman.

Vår närmaste skola är … mindre bra;)

Eller nä, nu var jag orättvis! Janelle och Patricia gick där, och då hade de en rektor from Hell. På riktigt alltså. Patricia var så utsatt i högstadiet, hon fick sitt skåp uppbrutet flera gånger, saker stulna och massa mobbing. Rektorn gjorde inget. En dag blev hennes nya, dyra jacka snodd, ur hennes skåp. Mitt i svinkalla vintern. Typ tio minusgrader. Hon gick till rektor och bad om hjälp, Fick hon nån hjälp? Fick hon skjuts hem av vaktmästaren? Av rektorn? Av nån? Fick hon låna en jacka? Nä.

Hon fick GÅ hem i tio minusgrader, en promenad på en kvart, tjugo minuter. Kan väl säga att jag skällde ut den tanten i telefon, ståendes på Coop, mitt i en mathandling. Och jag blir sällan riktigt arg.

Efter att antal möten om diverse saker med den här förbannade kärringen som kallade sig rektor så vägrar jag att ha fler barn i den skolan. Nu är hon borta. Helt plötsligt bara, så vi kan väl kalla det KARMA.

Alltså, letade vi reda på en annan skola tills det var dags för Robban och Corrinda att börja sexan, det var rätt akut, men jag hade bara hört gott om Katarinaskolan och sökte, och de fick plats:)

Den är katolsk i grunden, haha, jag dras till alla kyrkor helt klart;) men det är inget som inverkar på undervisningen. De är supernoga med att inte tvinga på någon elev någonting. Däremot har de lärare i min smak, sådana som kan säga ifrån. Som har pondus. Som är en auktoritet. Och som är fantastiska.

Jag är hur nöjd som helst. Robban gick här, Novalie går här och övriga ungar kommer gå här.

Idag var det dags för ett välkomstsamtal med rektor. De har personliga möten med varje elev och föräldrar nu under januari. Sen bjuds alla blivande sjätteklassare in en eftermiddag i typ maj där de får veta mer om skolan, kanske även klassindelningen, det kommer jag inte ihåg, och en rundtur.

Dagen de börjar så är de ensamma på skolan. Alla andra årskurser har då aktiviteter nån annanstans, för att det inte ska bli så rörigt och läskigt. Och efter några veckor åker de på lägerskola för att verkligen teama ihop klassen. Och det F U N K A R så bra.

Jag har ju haft de här samtalen med rektorn två gånger innan och hade full koll, men de vänder sig mot Trixie.så det är mer för hennes skull. Ytterligare ett plus.

 

När vi klarat av det, åkte vi och handlade och sen hem.

Där somnade jag en stund, det kändes som flera timmar, och jag mådde inte prima. Frös och huttrade lite och kände mig allmänt off. Men efter en timmes sömn var jag pigg igen. Typ. Lite ont i halsen och småsnuvig är jag, och hostar lite.

Det stannar nog här. Ja, jag försöker övertyga mig själv:D

 

Nu ska jag hoppa i säng. Bör inte vara några problem att somna.

Jag vet att jag lovade att berätta om eventet, och det ska jag, Men nu kom ju gårdagen i mellan. Det kommer i morgon :)

 

Natti natti ♥

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jenny

    Åhhhhh,This Is Us är ju bara så himla bra och fin! Jag har gråtit till i stort sett vartenda avsnitt:-)

  2. Anna T

    Du kan kanske gå på kyrkis som mormor i framtiden…..
    Tråkigt nog finns inte kyrkis längre där jag bor och där mina barn gick. Ingen har storasyskon hemma nu för tiden, alla är på dagis. Kan hoppas på att våra 90-tals barn vill ha syskonen hemma när de själva blir föräldrar. Mina två 90-tals barn vill ha det så iaf. Får se vad som händer den dagen det blir verklighet……

Comments are closed.