Familjen Annorlunda

Idag var det rise and shine i arla morgonstund;) det är ju kyrkis.

När jag klev utanför dörren med Doris så trodde jag en sekund att min bil var stulen! Det stod inte på sin plats på uppfarten….?? Jäkla skit. Men så kom jag ihåg att jag av nån anledning inte kört in det kvällen innan:)

Så den stod där jag lämnade den, på gatan utanför. Tyvärr slog vädret om från plus massor till minusgrader och jag fick skrapa rutorna en stund. Hatar det, men får ju skylla mig själv;)

Iväg till kyrkis kom vi iaf, och Jamie gick in och jag åt frukost, för jag hade inte riktigt hunnit det…;)

Satt och snackade med de andra mammorna, det är en av veckans höjdpunkter. ♥

Jag beställde biljetter till Per Gessle:) Ännu en gammal kärlek som inte rostat, och i sommar kommer han till Uppsala, Botaniska trädgården. Helen, Lars, syrran och jag, kan bli riktigt roligt. Eller det kommer bli superkul:)

När de slutat så hängde vi kvar och fikade och sen stod vi ute en lång stund medan killarna lekte. Och sen höll jag aldrig på att bli varm igen…fy farao så råkat och fuktigt det är ute. Det löste jag genom att slå på full värme i bilen, och på med rumpvärme och så körde vi till polisstationen i andra änden av stan.

Lagom till vi kom fram så var jag varm igen:)

Det tog om möjligt ännu kortare tid denna gång, sammanlagd tid hos polisen kan uppskattas till en kvart och jag har betalat parkering för tre och en halv timme;) För man vågar ju inte tro att det ska gå så snabbt;)

När man ansökte om passet så skulle man ju skriva sin namnteckning på en liten skärm, med en liten fjollig pinne. Det namnteckningen är LÅNGT Ifrån min vanliga, för man får inte plats, man kan inte luta handen som man brukar och man står upp och vinkeln är konstig. Trots det så ska man skriva den igen när man hämtar ut det…På disken med en vanlig penna i passet. Som man normalt gör alltså. Konstigt. Jag sa som det var att jag aldrig skulle få till den lika, och då tyckte polisen att det ju var min namnteckning så whats the problem?

Tja.. säg det. Jag tog en kik på hur jag skrivit och så gjorde jag nåt liknande iaf:) Och fick ju ut passet så det lär ju ha varit ok. Men min namnteckning? Nä.Sorry:)

Jag visste ju att passet skulle se ut som skit, men tröstade mig med att syrrans är fult det med, men såååååå illa var det inte, även om det lämnar en HEL del att önska;)

Fan man tycker ju att med all modern frän teknologi, med ansiktsigenkänningsprogram och sånt så borde man väl kunna få ha något slags ansiktsuttryck. Men nä, stå rakt, kolla in i kameran, slappna av i hakan….

Inte le, ingen snyggsida, inte nåt. Nä, men varsågoda då Passpolisen, då blir det inte bättre än så här;)

Det är bättre än mitt förra, och sämre än det jag hade innan det. Men jag har ett pass, och snart drar jag till London:)

Whihooo! Syrran har bokat hotell, och idag så slapp det ur henne att hon bott där förr och att det är såååå fint. Jag kände hur jag drog öronen åt mig, för sist hon sa så, det var förra gången vi var i London, och bodde på ett hotell hon bott på massor av gånger. Det skulle vara så fint och fräsch och stora fina rum…. Och det var kyffigt, mögligt och väl inrökt;) Om man ställt in bara en dock säng hade det fortfarande varit trångt, dörren tog i sängen och till toan satt det en skjutdörr för det fick inte plats en riktig. Jaja, jag kommer reta henne forever om det blir lika denna gång:D

Novalie fick en poncho från Ellos som hon har på sig från det hon kommer innanför dörren till hon måste gå ut igen. . Hon fryser alltid, som sin morsa:)

Jag älskar ponchos men de är svåra att sköta hushållsarbete med, eftersom de är lite i vägen när man böjer sig. Trots det har jag några stycken och det är alltid dit mina ögon dras i butikerna:)

Jag köpte ju en på Missäy men den tänkte jag ha ute, min tanke är att ha den över min korta ullkappa, den är varm men det blåser rakt igenom den. Ponchon är i ett lite grövre tyg som känns som det skulle kunna stoppa vindar. Misstänker att jag kommer utöka mitt förråd av sådana de närmaste veckorna:)

Idag drog jag på mig en och satt sen vid köksbordet några timmar, för jag skulle förbereda två Black Friday-tips till er:) Glöm inte att kika in i morgon.

Trixies jacka förresten, jag fick några frågor om den, den hittar ni HÄR

Eftersom det var umgänge i dag så försvann ungarna, eller de fyra minsta, iväg, och kvar hemma blev jag och Corrinda, och så kom Novalie hem. Av nån anledning hamnade jag med Corrinda framför TV:n och hon tittade på nån dokumentär om Justin Bieber. Han var en liten skrutt på 16 år som såg ut att vara 12;) och jag har sett den förut. Om någon kan berätta varför jag blir så rörd att tårarna rinner så vore det kul;)

Jag begriper inte, men jag bölar till så mycket. Jag totalvägrar att se filmer som är sorgliga, där en förälder dör och det är snyft och gråt, för jag mår så jäkla dåligt av dem. Samma med starka filmer om katastrofer, finns en med Nicholas Cage, tror den heter Word Trade Center. Han är brandman och hamnar under rasmassorna. Den råkade jag se, jag trodde inte det skulle vara så, och så grät jag. Bah,

Jag gillar action, det ska vara fart och drag, muskler, vapen och snabba bilar. Slagsmål, nån kyss här och var i stridens hetta funkar fint, men sen ska det tillbaka till action igen:) Gärna med dryga kommenterar mellan huvudpersonerna, gärna lite överdrivet men hyfsat verklighetstroget. Ytligt, jag vill bli underhållen när jag ser film, inte berörd och ledsen.

När filmen om Justin var slut så torkade jag tårarna och gick och svidade om till träningskläder, och sen drog jag iväg till cirkelfysen. Skönt att svettas lite, och det gick hyfsat bra. Sen hem via Ica för att utfodra de två hungriga döttrarna som var hemma. De hade tjatat om både pizza och Donken men enades till sist om att äta chicken kebab, potatiskroketter och beasås. Jag kan inte äta chicken kebab det går bara inte så jag åt fiskbullar i hummersås, DET är mumsfilibabba det:) Jaja, jag vet att ni är många som tycker det är gruvligt vedervärdigt, men jag gillar det.

Min tanke var sen att limma golv, men ungarna hann gå och lägga sig och eftersom jag måste dammsuga och leva om kändes det taskigt. Allt tar sån tid, det är min stora bristvara här i livet, speciellt när det är något utöver det vanliga jag grejar med. Jag pallar inte med att stressa, utan det får ta den tid det tar helt enkelt.

Så planen för i morgon är: Limma golv. Handla skivor. Handla mat. Tacosbjudning. Ev om jag hinner montera skivor och sen såga  lister men det lär jag inte hinna. Det var nåt mer? Jo, köpa en röd t-shirt. Lovelia och Trixie tävlar i Gymnastik KM på söndag och ska ha det. Tänk att det alltid ska vara en tröja i en jäkla färg man inte har? Men en röd tröja så här års borde inte vara så svårt att hitta kanske.)

Och med det säger jag Godnatt :)

Natti natti :)