Det var ett tag sen som jag var utomlands. Sist var 2010 och jag och syrran åkte till London.
Vi sa då att vi minsann skulle göra om det, ofta. Resa alltså. När vi var där väntade jag Jamie, och året efter var ju han bebis så då lockade det inte alls att åka någonstans.. Vi planerade en resa till Irland våren 2012, ( Jamie skulle följa med)men pga orsaker som sen ledde till en skilsmässa så kom vi inte iväg. Och sen blev jag dumpad och solokvist 24/7 med nio kids, så man skulle kunna säga att det inte riktigt har varit läge;)
Men nu har läget kommit. Eller så tog längtan överhand;)
Och den 30 november drar vi till London igen:)
Så här såg det ut sist:)
Kallt som satan var det, och vi var där ungefär samma tid som vi åker nu…uppenbart lärde vi oss inget;)
Vad ska vi göra då?
Tja… jag vet inte vad syrran har för planer, men jag ska sitta på pubar, dricka Guiness och lyssna på olika dialekter:) Och sen kanske trava runt, helst utan skoskav. Äta god mat, (vi hamnade alltid på McD) och dricka gott kaffe. Kanske bli intryckta i ett hörn med ett draperi framför för att prova en åltajt klänning med hål i sidorn., Den som den slajmiga snubben i butiken kom fram med till mig och beordrade mig att testa., den gången när jag var typ 17år, och vi shoppade på Carnaby street… Kändes inte helt säkert att svida om där, så jag hoppade över det, och så rappade vi på därifrån i stället;)
Älskar London!
Det ska bli så jäkla kul. Ska bara se till så någon kan ta hand om mina barn först:)
Och nej, det är ingen idé att ni ens tänker tanken, för han kommer inte ta dem. Men jag tror att mamma och pappa kan tänka sig det, och kanske Janelle och Patricia *blinkblink* ♥
Nu kom jag på att jag kanske måste ha ett pass….ooops, bäst att fixa det snabbt då, jag brukar ha en förmåga att skjuta upp saker, och det är korkat att göra det med viktiga saker..:)
Ohhh, fasen vad kul! Känns så najs att ha ha något att se fram emot i vinterrusket.
Finns lite fler bilder från vår förra resa här
Bye bye:)
Så härligt det låter, och det var ju på tiden att du kommer iväg (och din syster också då förstås) Guiness, fish ’n chips och riktiga fruktscones står högt på min önskelista!
Ska släpa med mig sambon en gång när jag inte har innebandy, han inte kollar på hockey och alla andra om och men som vi alltid kommer på ;)
London, Dublin, Glasgow, Rom och Barcelona är drömmålen för tillfället. :)
Hej. Jag är helt ny här. Mycket trevlig blogg!
Men vad är det jag läst att din man lämnat dig…what!!??!!
Hur i hela friden gör man så? Vad hände? Ursäkta om jae nyfiken men det skule va intressant att läsa hur/när/varför! El det kanske du helst inte vill skriva om…
I vart fall tack för bra texter! Trevlig helg!
Carola: Välkommen:)
Ja, det är ju så, och inte på nåt schysst sätt heller. Det är över tre år sen så det är lugnt, och jag har inget emot att prata om det. Kortversionen: Han bara drog, lämnade mig med allt, och förväntar sig att jag ska rådda barnen 24/7, för han har ju en ny familj idag. Han var otrogen, behandlade mig som skit och skyllde allt på mig. Gör det fortfarande, han är helt utan skuld. Jag har skrivit massor om det, men kan försöka skriva ihop nån snabbversion här framöver:)
Välkommen hit! ❤️❤️
Skönt med en resa.Jag var en vecka i maj med min 13 åriga son i London 27 grader varmt och ett minne för livet.Vi var på
madame tussauds,naturhistoriska museum,london eye och vi handlade på harrods m.m.Vi bodde på tara copthorne hotel i Kensington helt underbart var det.Vi kommer helt klart åka dit igen någon gång.
Det behövs inget pass till London. Körkort/ nationellt id- kort räcker inom EU!
Det gick inte i mars iallafall men de har kanske ändrat det
Du måste scanna ditt pass som identifiering så nej det räcker inte med nationellt id.
Just ja:) fast jag har ett vanligt körkort bara.. Det funkar nog inte?
England är med i EU men inte i Schengen. Därför måste du ha pass när du reser dit. Min man är passkontrollant, så det här är jag stensäker på.
Och ja, internationella id-kortet som polisen utfärdar funkar också hälsar maken.?
Carola: Då tar jag pass. Känns bäst så:) Litar inte ett dugg på internationella ID-kort, alldeles för moderna påfund;) Tack!
Vad roligt! Det gör ni helt rätt i. Får man fråga hur ni har bokat? Själva via nätet eller via resebyrå? Har ni tips på bra hotell? Jag vill nämligen boka en Londonresa till min födelsedag i april. Hoppas ni får det fantastiskt! Känns som att du är värd det.
Jag har världens bästa syrra, och det är hon som bokat:)
Ingen resebyrå, utan syster yster-bokningen:)
Titta på typ Trivago eller bokahotell.com eller vad de nu heter. Där är det enkelt att se vad man får, jämföra och pressa priser :)
Och härligt med London i april :)
Det är jättelätt att boka själv. Åker själv nästan alltid Norwegian. Nu har de haft rea varje tisdag. Du kan lätt flyga till London för under 1000 kr tur och retur. Särskilt om du är tidigt ute. Kolla deras lågpriskalender. Hotell kan man boka på många sidor. Hotels.com och booking.com m FL. Superenkelt Jessica. Sist bodde jag på ett toppenhotell vid Trafalgar Square. Låg direkt ovanpå t-banan. Hur bra som helst. Har även bott på andra i samma kvarter. Nära till allt och t-banan går t ex direkt till pendeln till flygplatsen och till pendeln till Harry Potter om jag inte minns fel.
Tack Karin! Det svåra är ju djungeln av hotell! Vill hitta ett med bra läge och bra standard men ändå prisvärt. Därför tänker jag att det bra med lite tips från de som jobbar på nån resebyrå kanske. De brukar ha bra koll =)
Tips är att kika på sas.se på torsdagar mellan kl 18-24. Då har man ”now or never”-priser på utvalda destinationer. Eller hålla utkik efter
”1 000 000 billiga resor” på samma hemsida. Gilla SAS på Facebook så missar du inget :)
Hotell ja…oh, en djungel!
Hej..du gör rätt som unnar dig resa.Tycker att din blogg e mkt bra,har följt dig mkt länge..Undrar lite angående umgänget med barnens far..när inte Novali vill träffa honom.Vad säger rätten om de?Ska själv va i rätten snart..angående enskildvårdnad.Mina barn e 5 om 2månader,tio år,tolv om två månader och tretton år.Vad säger rätten om ungen vägrar träffa sin far?Får man betala böter om man inte tvingar barnet till umgänge med andra föräldern.Har du enskildvårdnad nu?Hoppas du vill dela med dig lite av dina erfarnheter i ämnet.Du inspirerar o imponerar..vill att du ska veta det.Ovisheten om allt..o hur framtiden blir e värst..vad tycker du?Ha en fin helg!o TACK för en mkt givande blogg!
Tack❤️
Och styrka till dig, det är för jävligt att möta sin fd livskamrat i rätten. Håller med om att ovissheten är värst. Det tär jäkligt hårt på en att inte veta. Men var lugn.
Det händer inget. De kommer tjata på dig. Rätt hotfullt dessutom, om att du måste se till så barnen träffar pappan. I mitt fall frågade jag om jag verkligen skulle tvinga barnen och de sa JA. Där tappade jag allt förtroende för myndigheterna. Det här gäller familjerätten och tingsrätten. Man tvingar inte barn till någonting! Finns inte en barnpsykolog som håller med. Man kan försöka, lirka och prata, men inte tvinga. De som sitter i rätten är blasé och utan utbildning på barn, jag frågade;) Jag vägrar att göra saker som får mina barn att tappa förtroendet för mig. De behöver iaf EN förälder som alltid alltid finns där för dem, i allt.
Så jag lyssnar, och förklarar så gott jag kan och sen stöttar jag dem i deras beslut. Jag har fått ta mkt stryk för det, från tingsrätten, familjerätten, från advokater och från bloggläsare;)
Men jag är övertygad om att barnen behöver en förälder som de kan lita på i allt.
Vill de ge mig böter så gör det då. Jag kan ändå inte betala ;)
Att Novalie inte vill följa med räknar han med, och har så gjort länge. Han har aldrig gjort något försök att övertala henne att följa med. Bra på ett vis eftersom han delvis respekterar hennes vilja. Men tittar man närmare så kan han inte ens ta med henne om hon skulle vilja. Han köpte en ny bil, där fyra barn ryms. Hon kan inte följa med. Och sen, det viktigaste: när hon frågade saker, om varför han stack, vad som skulle hända med dem osv.. Det var då han kapade med henne. På samma vis som med Patricia. Och Janelle, fast hon har ju aldrig fått en chans att fråga något. Henne har han inte pratat med sen han stack. Men han vill inte ha frågor, då bryter han. Det blir obekvämt.
Barnen frågar aldrig något. De vet att de inte får svar. Och de vet att Novalie frågade och nu inte ”får” följa med. Alltså är de tysta. De fyra minsta vill ju träffa honom, det är ju värsta lekfarbrorn som kommer – självklart skitkul! De badar i badhus, går på lekland, bowlar, käkar på restaurang. Ofta Ikea, men även riktiga. Sånt där som jag inte har råd med, speciellt inte varannan onsdag. Jsg tucker dessutom inte att det är nödvändigt att göra det så ofta. Klart de älskar det. .. DET, inte honom, det hade funkat med valfri person som kommit och lekt.
Jag vet ju såklart inte hur dina barns far är, den här är ju mer än nöjd med att träffa de fyra minsta några timmar varannan vecka och inte intresserad av att klaga. Då kanske han får mer umgänge ;)
Men, stå på dig. Du känner vad som är rätt så låt ingen övertala eller tvinga dig till något du tycker känns obehagligt. Så långt det går alltså, man får ju aldrig som man vill fullt ut när det gått så långt som till tingsrätt..
Stor kram!!!
Man blir ju svimfärdig av att läsa hur han beter sig!! Har inte följt din blogg så länge och vet inte hela historien, kan du länka till ett gammalt inlägg där du har skrivit om hela cirkusen?
Fy sjutton för vissa karlar…..!!!
Carola: Jag ska leta, men har varit sjukt dålig på att märka mina inlägg….:/ Kan finnas en del under etiketten Allvar… Men jag kan försöka skriva ihop en snabbversion någon dag:)
Jaa man blir mållös!! Ens egna barn! Hur kan man göra sådär???
Ja, jag har ju läst din blogg länge men blir ändå spyfärdig när jag ser hur han behandlar/hanterar frågor från barnen!! Fy sjutton!! Om man tänker att han dessutom inte ens försökt prata med Janelle t.ex…… HUR kan man bara bryta med ens eget barn? Och att inte alls vilja svara på frågor, det tyder ju på att han inte själv ens har behandlat detta i sitt eget huvud. Lever i nåt slags förnekelse.
Jag har liksom resignerat, det är som det är, och jag har nånstans köpt läget. Jag är ändå den stora ”vinnaren” som får leva med de barn jag fått 24/7. Bara tanken på att vara utan dem gör ont, så jag är på ett sätt glad att han inte vill ha dem. För MIN skull, men för barnens skull vore lite mer intresse bra såklart.
Men när folk frågar, speciellt Irl när man samtalar så kan även jag bli förvånad när jag berättar. Jag inser på folks reaktioner hur stört det är, och hur stört det är att jag gillat läget.. Jag rycker på axlarna och berättar saker som får dem att baxna, saker som sabbar deras humör, och för mig är det inte något annat än så det är.
Det är fan inte klokt egentligen hur man kan vänja sig vid allt ;)
Wiiiiiiii så härligt :)
Ha så skoj!
Jaaa!! Tack ❤️❤️
Härligt! Det gör du alldeles rätt i. ?
Ja, det känns så:) helt rätt ❤️