Familjen Annorlunda

Alltså, de här dagarna ♥

Hur ljuvliga är de inte!? Jag älskar solen, värmen och att livet kommer åter överallt. Inte bara i mitt sinne;) utan i hela naturen.  Ungarna är ute hela dagarna, jag förbjuder dem att sitta vid datorn eller tv:n, och de knorrar lite först, men sen så gillar de läget och kommer igång med att greja med utegrejor:)

Jag är ute så mkt jag kan jag med och Doris är mest bara ute hela tiden. Det syns på min feta bonnbränna vad jag haft på mig…holy smoke så man ser ut, ränder överallt;)

Doris ja…den lilla huliganjycken har fyllt ett år! Tredje maj hade hon sin första födelsedag, och dagen innan rymde hon från trädgården och sprang omkring och jagade grannens katter, stängde av öronen totalt och vägrade att ens visa att hon hörde att jag ropade. Det enklaste sättet att få in henne när hon rymmer, för det händer lite då och då, är att gå in och stänga dörren, då kommer hon som en gasell. Orolig att vi ska glömma bort henne;) Men inte då. Jäkla skithund, jag gormade att jag tänkte sälja henne på Blocket och kanske låta henne gå i löplina med både halsband och trippla selar:) Jag blir så förbannad på henne, och hon ska få en lydnadskurs i present:)

Hon kan massor, men har alldeles för mkt egen vilja för att det ska vara helt enkelt att lära henne saker. Jag har ju aldrig haft nån hund innan, och jodå jag gör som alla säger att man ska, men när hon inte lyssnar…? Vad gör man då liksom? Hon vet ju att hon inte får gå ut från tomten, och hon vet att jag blir arg, men skiter i det.

Nåja, det kommer bli bra, ska bara leta reda på nån bra kurs. Hittade en som var som gjord för henne: ”Lyder din hund när det inte finns nåt roligare att göra? Kommer den när det inte finns mer spännande saker att kolla på?” Nejmen hej Doris:)

Hon har fått en sele till bilen. Hittills har hon åkt i buren, men den är för liten och hon gillar den inte. Hon vill se ut, och då är det lugnt och fint. Annars gnyr och gnäller hon.

Nu insåg jag att jag har ju krockkudde i fram, så hon måste åka i baksätet, men det går bra det med.

Vi firade såklart hennes födelsedag även om jag var arg på henne och hon var i onåd:) Hon fick en gummiboll, jag hittade inget roligare just då, och så gjorde vi en köttfärstårta med ett liten ben i:) Hon glufsade i sig det hela på några sekunder.

Smulan blev glad hon med, för hon fick ju dela köttfärs med Doris:)

I onsdags fixade Patricia med sin nya säng, och hennes gamla åkte in till småkillarnas rum för att vänta på att Robban skulle städa i ordning sitt rum. Idag gjorde han det. Och typ allt åkte ut:) Robban har aldrig varit så mycket för saker. Han har ytterst få grejor han bryr sig om, och det är typ tv-spel, filmer och en del böcker och tidningar. Resten är saker som JAG tycker att han ska spara:) Ni vet, minnessaker av olika slag, Nu lade vi dem i en låda och så åkte de ut i garaget, och resten tror jag han kastade. Lika bra, han får göra som han vill.

Nu kastade han ut både byråar och skåp, och fick gott om plats i det lilla rummet trots att han fick in en 120 cm bred säng. Städat och dammsuget blev det på köpet:)

I morgon ska jag hjälpa honom att rensa kläderna, han avskyr att vika ihop dem, och tror inte att de ska få rum i hans byrå, medan jag är övertygad om att det kommer gå utmärkt.

Men först ska vi ha kalas för Lovelia och Trixie:)

Ett 4H kalas, för jag kände inte för att ha det hemma. Jag tycker inte att det är speciellt värt att ha kalas på lekland osv, men tror att på en bondgård blir det bra. Kolla på djuren, rida på hästar, leka och lite sådär, Blir nog kanon. Vädret verkar ju vara på vår sida:)
Jag har så dåligt samvete för mina tjejer. I flera år har jag lovat dem att ha kalas, men eftersom de båda fyller på hösten så har det varit massa virus hit och dit, och har det inte varit det så har jag varit orolig för det. Vi har Jordan, Lovelia, Patricia och Trixie som fyller inom en och en halv månad och det är så uppbokat på hösten, inte minst med kalas för släkten. Det har inte funnits tid till kalas. Jodå med släkten har de haft, men inga kompiskalas. Men nu tar jag igen det:)

Skiter i att de fyllde för ett halvår sen, och tar det nu. Bättre chans för bra väder:)

Att jag har tre majbarn blundar jag för, de hinner vi med ändå. Man hinner alltid mycket mer på den ljusa sidan av året!

Vi har handlat till kalaset idag, eftersom det är lite allergier i klasserna, så blir det glass, maränger, grädde, bananer, kiwi, chokladsås/hallonsås. Lite rån och nån annan slags kaka. Jag köpte glutenfria rån och höll fan på att storkna över priserna. En liten ynklig påse kostade nästan 30 spänn, medan en vanlig Wafers gick på en tia. Fy farao för att vara allergisk. Och i det glutenfria har jag förstått av mina allergiska kursare, är det massa skit.. snacka om loose, loose. Nåja, nu kan jag stå ut med det till kalas, köpte en laktosfri glass åxå, men annars ska det mesta funka för alla.

Ska bli spännande att se hur jag får ihop det, med hjälp av syrran. 4H står för allt utom fikat, så de har ledare som får ta hand om allt:) Perfekt så kan jag lata mig i solen:)

Är det ett bra upplägg så kommer Jordan få ha kalas där i höst.

Vet ni då…?

Ormfobi-folk kan scrolla nu…

PÅ vår gård i går, mitt på terassen så ringlade en orm.

En ganska lång rackare. Visst är det en kopparorm? Kopparsnok? Kopparnånting;)

Förra året, eller om det var förrförra, så plockade jag ut en från vår hall, den hade slingrat sig in och låg och solade på tröskeln, rätt fräckt;) Jag tog den mellan tummen och pekfingret, bakom huvudet och kände mig som värsta Steve Irwin:)

Den var inte mer än som en stor daggmask, men det här var ju en orm.Jag har bott här i tio år, och vi har aldrig sett någon orm av något slag, förrän de sista åren. Är det kopparormar kan jag leva med det, för de bits väl inte? OM jag inte är helt fel ute så hugger snoken även om den inte är giftig? Och jag blir helst inte biten av något som slingrar eller springer på massor av ben, det är läskigt. Men de behöver ju inte sällskapa med oss inne och på terassen kan man tycka. Nån måtta kan det få vara;)

Den ringlade iväg fort som fasen ut i gräset där den bara försvann? Bor de här i jorden? Eller hur kunde den bara vara borta?

Jaja. Dagen innan slog jag ihjäl värsta största husspindeln ute på gräset. Jag brukar ha en deal, spindlar ute låter jag vara, men spindlar inne dör en snabb död. Men eftersom detta var en husspindel och jag förr eller senare skulle få in den så dödade jag den. Den var så förbannat stor! Jag såg den ju hur den sprang i det ganska höga gräset, och den var ungefär som en femkrona i kroppen, och så långa äckliga ben på det. Jag ljuger inte, de kan bli groteska.

Just det djurlivet kan jag var utan!

Nu ska jag hoppa i säng, måste ju upp och fixa en del i morgon innan kalaset.

Ut med er och njut i solen, tanka värme och D-vitamin. Jag älskar när man känner hur kroppen tinar upp och det liksom blir varmt ända in på skelettet:) Man riktigt känner hur värmen lagras in där. Underbart!

Natti natti :)