Familjen Annorlunda

När man bryter rutiner:)

Oj så fel i huvudet det blir när det ändras om, som det här med att det idag är måndag (väl?) och jag är på skolan…det är very very märcklich:) Men det funkar, här uppe spelar det ingen roll vilken dag det är för mig, för jag har ju ändå inget annat att göra än att vara i skolan.

Igår skjutsade pappa mig till stationen, efter att mamma kommit med sin väska a la Berg flyttar in;) och installerat sig. Pappa släppte av mig en tjugo minuter innan tåget går, det är rätt lagom. Jag hinner handla på Pressbyrån, och om tåget byter spår så har jag inte hunnit upp på fel ställe utan står lugnt kvar i vänthallen.

Jag hade ju bokat första klass denna resa, skiljer ju inte många kronor direkt, och fick inte mer än ner rumpan på min plats bredvid en dam när konduktören kom och erbjöd mig att sitta där det var mer plats, för 59 och 60 var lediga. Eftersom jag och Clara åker ihop, men hon kliver på i Gävle, och vi inte fått platser intill varandra så tackade jag så hjärtligt och flyttade dit. Konstaterade att damen på andra sidan gången såg lite smågrinig ut, hon kikade lite surt när jag satte mig, men jag struntade väl i henne och installerade mig på min sida.

Fram till Gävle småslumrade jag och där klev Clara på, och vi började genast babbla.

Efter inte så värst länge lutade sig den här damen fram och sökte ögonkontakt med mig som satt vänd mot henne. Leende höjde jag frågande på ögonbrynen och då sa hon surt: Kan ni skruva ner volymen LITE granna?

(jovisst, absolut, det kanske var lite väl hög volym, så absolut, men så fortsatte hon..:) Precis HELA vagnen hör ju vad ni pratar om!

Och där och då blir jag extremt motvalls:) Jag kan i alla lägen ta en uppmaning att vara lite tystare, det är lätt att man glömmer bort sig och tjoar på lite för högt, men att sen bli tillplattad med en överdrift i stil med Himalaya….det tar liksom udden av det hela;)

Spontansvaret var ju Nädu, gumman lilla, jag tror inte de hör riktigt allt i andra änden av vagnen…men riktigt så störig är jag ju nu inte, långt därifrån. Vi sänkte såklart rösterna, men det var ingen tyst vagn vi satt i, och man får prata.

Det finns öronproppar, eller headset till mobilen om man störs:) Eller….egen bil;) Jag tycker det är rätt kul att lyssna på andra människor som snackar, men det kanske jag är ensam om?

Nåväl, hon fick dras med oss ända till Kramfors, sen fick hon lugn och ro;)

 

Bussen kom som den skulle, taxin var någon minut för sen, men kom som den skulle den med. Jag har ju absolut noll täckning på mobilen där vid taxistationen, så det är skönt att ha sällskap av någon med annan operatör;)

Framme på skolan väntade det ögonblick jag fasat för, skulle eller skulle det inte, ligga en nyckel till mig i brevlådan?

Vi håvade upp Claras, och Marlenas, och så MIN! Whihii:) jag slapp soffan, fasen så najs. Nu var jag så inställd på det att jag hade nog bara gillat läget, men nog var det skönt att få bädda i ordning en säng, dricka lite te och sen krypa ner, och tvärslockna. Jag sover oftast så otroligt bra här! Funderar på om det är möjligt att få hyra in sig på ett rum nån gång i månaden och bara sova, lite retreat sådär;)

 

Idag frukost vid åtta, lite sovmorgon, och sen har dagen rullat på. Vi har fått våra fina jackor inför morgondagens event- Hälsodagen:

hälsocoach

Stiliga va:)

Supersköna, och vi är så snygga hela klassen.

 

Vi har haft mest fokus på Hälsodagen, och efter att vi slutat så landade vi i köket och åt mat och bara satt och jäste.

Nu har jag duschat, och fått fram datorn, och ska skriva en uppgift till en av de andra kurserna, få se vad det kan bli:)

Vi hörs och syns!

Natti natti:)

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Carina H

    Ville bara skriva och önska god lycka med allt du tar för dig, du verkar vara stadig Carola. håller på dig. sköt om dig och dina. kramar från Upplands V’äsby.

  2. Sippan

    Jag tycker att åka kollektivt är som att bo i lägenhet. Man får räkna med att andra låter- eller välja tyst vagn kontra extraljudisolerad lägenhet. Jag bodde i en lägenhet ett tag med en granne som var ”polis” i trapphuset. Ungar och hundar måste var knäpptysta, alla måste smyga i trappan, spelade man musik så fick man känslan av att han måste stått utanför dörren med örat lutat mot den för att tio sekunder senare ringa på och skälla ut en för att man spelade musik. Klockan 22 måste det vara knäpptyst. Jag har själv inga hundar eller ungar men kan tycka att bor man i flerfamiljshus så hör det till saken att levande liv låter- så klart inom rimliga gränser. Men så flyttade han och bad faktiskt alla om ursäkt men han hade tydligen fått någon diagnos som förklarade hans extrema lättstördhet varför han fått hjälp att flytta till ett mer tyst boende. Jag tycker att det är primafina att det finns tysta tågvagnar, just för de som önskar tystnad. Sen att jag själv är allergisk mot barn som springer fram och tillbaka i tåggången, men det handlar även om sjukvårdaren i mig som vet att en tvärbromsning och ungen flyger och slår sig. Men personligen tycker jag att de värsta på tåget är snörvlarna. De som snörvlar och snorar och sen snyter sig jättehögt för att sedan granska vad de fått ut på snorpappret med ett oförklarligt intresse och sen börjas det igen. Snörvlet. Medan en kompis till mig hatar tuggummituggarna som smaskar i ett, medan jag i min tur inte bryr mig om tuggare alls. Men det är ju ändå inget man bråkar om utan försöker att som du föreslog stänga av öronen helt enkelt. Men nu när jag är inne på det så kan jag tycka att det som KAN vara jobbigt på tåg är folk som vill prata med en fast man inte själv vill prata. Gärna någon medelålders herre som av andedräkten att döma fått i sig några glas alkohol och verkar tro sig vara charmigast i världen.

  3. Malin

    Hej
    Jag bor i Kramfors :) och mina svärföräldrar i Stockholm :) när de kommer hit så sover de oxå väldigt väldigt bra :) i Stockholm är svärmor uppe långt före tuppen och har svårt att sova ! Knepigt de kan vara
    Skulle va skoj att ses nångång när du är här uppe :) har själv 9 barn :)
    Ha en härlig vistelse här :)

  4. Mia

    Visst ska man få prata, men normal samtalston = hänsyn. Åkte buss ca. 3 tim. förra veckan, ombord var det ett par tonårstjejer som såg som sin uppgift att roa hela bussen med högljudda gapflapp och pladder, till slut sa chauffören till tjejerna att dämpa sig lite grann. Jag tror att alla vi andra ombord drog en lättnad suck. Men jag vill inte se mig som en ”surtant” bara för att jag tycker det är skönt med lite lugn o ro när det blir långa resor med allmänna kommunikationsmedel.

  5. Anne

    Oftast är det väldigt lugnt och fridfullt i första klass och det finns nog en poäng med det. Skönt att kunna dra sig undan dit när barnfamiljerna stojar omkring som apflockar i andra klass. Tex på sport-/påsklov. Tom barnfamiljerna i första klass är mer stillsamma. OBS! Egna idoga observationer och inte fördomar..(Däremot kan det bekräfta några fördomar) Blev oerhört förvånad första gångerna jag upplevde det. Dessutom är det skönt att inte behöva bli fullproppad med andras prat om man inte är på humör för det. Många gånger när man åker tåg hoppas man på lite vila, inte att man ska bli uttröttad med andras tjatter om allt och inget. Så det skadar inte att ”ta seden dit man kommer” även om ni nu råkade ut för ”häxan Surtant”.

    1. Sassa

      Fast det finns ju alltid tysta kupéer, så känner man att man vill ha en tågresa i lugn och ro är det ju bara att välja en sådan plats!

    2. familjenannorlunda

      Bara för att förtydliga, det var en massa prat i hela vagnen och vi satt i ena änden så jag tror att den enda som riktigt störde sig på det var den tanten :)

  6. Ella

    Jag är (oftast) ganska förtjust i att lyssna på folk när jag åker kommunalt. Sist jag åkte Stockholm-Göteborg fick jag höra en hel Sune-bok som en mamma högläste bakom mig. Det var rätt mysigt, lite som att lyssna på en ljudbok. :D

Comments are closed.